Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITIDNINGEN N OR DEN
343
sioneras på sådant sätt, att man uppnår den nödvändiga
avloppstemperaturen. Luften måste emellertid i olika
delar av rummet fördelas på olika sätt och uppvärmas
till olika gradtal. Fläktarna och ledningarna få
dimensioneras så rikligt, att man effektivt kan hålla
temperaturen och fuktigheten tillräckligt låga i arbetszonen.
Man får se till, att det disponibla avloppsvärmet
förbikopplas under årets varmaste del, för att icke
temperaturen skall bliva för hög. Man kan sålunda i praktiken
icke utnyttja avloppsvärmet så långt som man vid
hastigt påseende skulle vara böjd att tro.
Luft, som skall tillföras fabrikslokalerna, måste
framför allt vintertid vara i viss mån förvärmd. Luften går
emellertid alltid ut varmare och fuktigare än den
kommit in. Den tager sålunda upp värme vid passagen
genom lokalerna. Tillförde man icke denna luftmängd,
skulle temperaturen i lokalen bliva alltför hög.
Sommartid brukar luften i vanliga fall icke behöva förvärmas,
utan blott taga upp det i lokalerna utvecklade värmet.
Luften kyler mecl andra ord fabrikslokalerna. Det
märkliga med dessa anläggningar är sålunda, att de på en
gång måste arbeta som såväl uppvärmnings- som
kylanläggningar.
På sommaren är i cle allra flesta fall värmetillgången
så stor, att man icke ekonomiskt kan tillföra nog mycket
luft för att hålla temperaturen och fuktigheten i
lokalerna vid dräglig nivå. Man får då, om man önskar erhålla
en förstklassig ventilation, även se till att
luftcirkulationen speciellt i arbetszonen höjes tillräckligt. Genom
dessa åtgärder ökas kroppens värmeavgivningsförmåga,
dels genom luftens direkt kylande inverkan, rlels
genom ökad avdunstning. Den obehagliga effekten av
rumsatmosfären övervinnes, och luften kännes avsevärt
torrare och svalare, än den i verkligheten är.
Amerikanerna ha infört begreppet
»behaglighetszo-nen», vilket betecknar det område, inom vilket tempe-
ratur, fuktighet och luftrörelse skola ligga, för att man
skall kunna anse ventilationen god. Behaglighetszonen
har fastställts genom praktiska försök med en mängd
olika personer. Den ligger olika till beroende på, hur man
är klädd, och huru tungt man arbetar. Innan
cellulosaindustrin var utrustad med goda
ventilationsanläggningar, måste arbetarna, på grund av det starka draget i
lokalerna, vara synnerligen väl klädda. Varm klädsel
är emellertid för övrigt alldeles olämplig vid arbete i
torksalar. Sedan ventilationsanläggningarna numera
eliminerat dessa förhållanden, kan man snarare utan risk
rekommendera en mycket lätt klädsel för
maskinpersonalen.
Den ovannämnda behaglighetszonen inbegriper yad
majoriteten uppfattar såsom angenämt. Nu är emellertid
naturen så differentierad att vissa individer uthärda
betydligt mindre påkänningar, än vad flertalet gör. Den
»onormale» undviker det för honom oangenäma, men
samma förutsättningar genera icke en »normal».
Automatiskt avskiljes därför ofta fysikt olämpliga individer
från vissa industrigrenar, som kräva speciella
förutsättningar. Detta gör, att t. ex. en ventilationsanläggning
icke mecl nödvändighet behöver göras så fullkomlig, att
clen tillfredsställer cle känsligaste individerna.
En ventilationsanläggning vid vilken alla moderna
synpunkter äro iakttagna behöver sålunda icke ställa
sig alltför dyrbar, varken mecl hänsyn till anskaffning
eller drift. Trots detta kan den åstadkomma avsevärda
ekonomiska resultat. Den bidrager till en ökad trevnad i
fabrikerna. I många fall kan den medföra avsevärda
indirekta fördelar, därigenom att uppmärksamheten, såväl
från driftsledningens som arbetspersonalens sida, mera
inriktas på snygghet och renlighet i fabrikslokalerna.
Förluster genom avfall och utskott minskas. Genom alla
dessa fördelar bliva ventilationsanläggningarna en rätt
så viktig faktor för höjandet av fabrikskulturen.
Litteratur.
Chalmers tekniska instituts matrikel 1829—1929
Av professor Gösta Bodman.
Med anledning av Chalmersska institutets
100-års-jubileum den 5 inst. november har utkommit ett
bokverk »Chalmers Tekniska Institut. Matrikel 1829—
1929». Redaktör för detta märkliga personhistoriska
arbete ■— utan egentlig motsvarighet i vårt land — har
varit professorn vid institutet och dess styrelses
sekreterare Gösta Bodman. Matrikeln omsluter inemot 3 500
biografiska notiser, grupperade i alfabetisk ordning,
upptagande fullständiga namn, födelse-, examensår m. m.,
för dem som alltifrån läroanstaltens första tid
utexaminerats från den högre avdelningen (»ingenjörsskolan»)
tillika mecl deras viktigare levnads- och
verksamhets-data. Såsom organiskt sammanhörande mecl matrikelns
ämne och uppgift meddelas även en biografisk
förteckning över de skeppsbyggmästare, som utexaminerats
från skeppsbyggeriinstitutet i Karlskrona samt från
skeppsbyggeriskolan i Göteborg, föregångare till
fackavdelningen för skeppsbyggeri vid Chalmersska
institutet. Begränsningen till högre avdelningen var
nödvändig; med clen lägre avdelningen (»verkmästareskolan»)
hacle verket antagligen vuxit mecl ett à ett par tusen
namn etc.
Ett genomgående av den stora matrikeln fängslar
alltifrån första sidan — där bl. a, Claes Adolf Adelsköld.
den framstående järnvägsbyggaren och donatorn,
byråchefen i K. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, är
föremål för en av de längre biografierna i verket -— och även
mången icke-chalmerist, som får boken i sin hand,
lärer finna dess innehåll attraherande. Många av de stora
namnen på ingenjörskonstens områden och i svenskt, ja
även norskt, kulturliv möta på dessa 328 sidor notiser.
Samlingen ger ett utomordentligt kraftigt intyg på
Chalmersska institutets värdefulla betydelse för den
ingenjörstekniska högre utbildningen på samma gång
som den utgör ett förträffligt uppslagsverk för såväl
institutioner som enskilda. Utom de biografiska notiserna
innehåller matrikeln årgångsförteckningar, John
Ericsson-medaljörer, Adelskölds- och Lindfors-stipendiater,
repetitörer och stipendiater, ordförande och sekreterare i
Teknologföreningen C. S., Högre avd: s elevkår,
Chalmerska ingenjörsföreningen jämte dess avel. i Stockholm,
Chalmers gymnastikförening och Chalmers allin,
sångförening.
Ett stort antal vackra illustrationer äro införda bland
textsidorna : helsidesporträtt av donatorn-grundaren
William Chalmers, av Pehr Dubb, Carl Palmstedt, H. O. E.
von Schoultz, E. A. G. A. Wijkander och B. H. Grauers,
äldre och nutida bilder av Chalmers-byggnaderna, m. m.
Professor Bodman och hans medarbetare ha stor heder
av sitt verk. Det har utgått från Elanders boktryckeri
ab:s officin. Göteborg, och betingar ett pris pr häftat
ex. av 15 kr.
Chr. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
