- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiosjunde årgången, 1929 /
355

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INDUSTRITIDNINGEN N OR DEN

355

så fördelas, att varje avdelning kommer att ligga i
riktig relation till de övriga.

För det andra att översikten av lokalerna och
tillsynen av arbetet inom desamma skall kunna ske på
enklaste, effektivaste sätt och med användande av minsta
antal tjänstemän.

Som tredje allmän regel kan uppsättas att lokalerna
skola vara riktigt och på ändamålsenligt sätt belysta.

För det fjärde att byggnaderna skola genom
användande av lämpliga material och genom uppdelning i
brandsäkra sektioner på ett betryggande sätt skyddas
mot eldfara och

För det femte: varje byggnad och anläggning bör hava
möjlighet till utvidgning och denna kunna ske utan att
störande inverka på fabrikens drift eller nödvändiggöra
större ändringsarbeten.

Den naturliga utvecklingen inom en industri är från
råmaterial till färdig vara och denna utvecklingsserie
får på intet vis störas genom olämpliga
rumsdispositioner eller dåligt studerade eller förlagda trafikleder, och
gäller detta -såväl inom själva fabriksbyggnaden som för
de olika byggnaderna sins emellan samt för
anläggningen i sin helhet. Genomförandet av en klar och enkel
cirkulationsprincip, där en direktionsförändring bakåt
alltid måste räknas som ett fel, gäller här som regel.

De olika avdelningarna inom en industrianläggning
hava olika krav på läge och förbindelser med andra
avdelningar. Kontoret kan vara av många olika slag:
affärskontor, konstruktionskontor, verkmästarkontor osv,
men vart och ett bör hava möjligast lätta och goda
förbindelser med tillhörande olika avdelningar.
Råmaterialförrådet bör hava goda förbindelser med fabriken så
att materialet lätt kan forslas in i fabriken och ej
komma i kontakt med utgående färdigt gods. Särskilt
mottagningsrum för varor med vägningsrum brukar här
ofta även erfordras. Modellagerrum bör hava förbindelse
med konstruktionskontoret och modellverkstaden.
Verktygslagerrum bör icke gärna ligga på större avstånd än
50 m från varje arbetsplats. Kraftcentralen bör helst
ligga i särskild byggnad även vid relativt små
anläggningar. Visnings- och utställningsrum bör ligga i
närheten av affärskontoret och utlämningsrummet för
färdiga varor. Experimentrum eller laboratorium fordra
oftast särskild god belysning, helst från norr, och ett för
vibrationer skyddat läge samt goda och lätta
förbindelser med kontoret. Sanitetsanordningar, w. c. och
tvättrum böra ligga skilda från fabrikslokalerna.
Garderobs-och omklädningsrum förläggas oftast i förbindelse med
föregående grupp eller ock separat. Sjukrum eller rum
för första hjälpen vid olycksfall bör ligga centralt inom
fabriken och skiljas med förrum från denna samt helst
hava egen utgång, vilken möjliggör att en sjukbår kan
tagas ut utan att behöva passera genom fabriken. Garage
och oljeförråd placeras helst avskilt från andra
byggnader. Cykelstall kan ekonomiskt planeras genom att
placera varannan cykel något högre, så att handtagen
skjuta över de mellanståendes. Marketenterier och
allmänna anläggningar för personalens och arbetarnas

trevnad och rekreation, s. k. välfärdsanordningar.

*



I allmänhet kunna våra moderna fabriksbyggnader
indelas i vissa grundtyper, men därvidlag bör
ihågkommas, att i en och samma industrianläggning kunna vara
representerade flera av dessa typer samtidigt som
byggnader av helt andra slag än egentliga fabriker eller
industribyggnader.

Vi skilja alltså mellan:

Fabriksbyggnader, som uppföras i flera våningar.

Fabriksbyggnader, som uppföras i en våning och
förses med sågtak eller skedtak.

Fabriksbyggnader av samma typ som föregående men
med gallerier vid ytterväggarna.

Fabriksbyggnader av halltyp med ett eller flera skepp
samt

Specialanläggningar, som i varje fall fordra särskilda
typer, såsom silos, gruvbyggnader, bagerier m. m., m. m.

Fabriksbyggnader i flera våningar voro allmänna i
hela världen ända till dess Amerika i början av
1900-talet började att i större utsträckning uppföra
envåningsbyggnader. Orsaken härtill var då svårigheten att i
flervåningshus flytta varor från en våning till en annan
och att utföra vissa precisionsarbeten i hus, där
skakningar från maskiner förekommo.

Hissarnas utveckling hava delvis undanröjt den första
svårigheten och vibrationerna kunna vi även nu, om vid
planeringen av industribyggnaden tillräcklig hänsyn
tages härtill, nedbringa till ett minimum. Härigenom
kunna därför numera de flesta industrier förläggas i såväl
envånings- som i flervåningsbyggnader.

Den avgörande faktorn för användandet av den ena
eller andra typen brukar därför ofta vara en
lämplighetsfråga och en fråga beroende av tillgången på
byggnadsmark. Vi böra emellertid härvid observera, att
byggnadskostnaderna (markkostnader ej medräknade) för
ernående av samma effektiva golvyta i
flervåningsbyggnader och envåningsbyggnader ställer sig olika.

Förhållandet mellan produktionskostnaden för ex. en
vanlig fabriksbyggnad med ca 1 000 kvm effektiv
golvyta ställer sig för en 5-vån.-byggnad, bredd 17
m, l-vån.-byggnad, bredd ca 20 m och
l-vån.-bygg-nad med galleri, bredd ca 35—40 m ungefär som talen
97, 75, 90.

Envåningsbyggnader med gallerier äro mest vanliga
vid fabriker, där man tillverkar mindre delar, vilka
samlas mot centrum för att där hopsättas till ett helt, t. ex.
maskinverkstäder, aeroplanfabriker, osv.

Hallbyggnaderna äro en- eller flerskeppiga
byggnader, ofta av mycket stora mått. De användas för
industrier, där transporten inom byggnaden lämpligen
utföres med traverskranar e. d. såsom vid gjuterier,
monteringshallar för större maskiner, skeppsbyggerier, etc.
De hava spännvidd av ca 20—40 m. Takkonstruktionen
är antingen uppburen av väggar av tegel eller annat
bärande material eller ock utföras de som valv eller
ramkar med hela konstruktionen i ett från grundmurarna,
medan ytterväggarna insättas som fyllningar mellan de
bärande delarna eller bilda beklädnad kring
konstruktionen.

För byggnadskonstruktionens bestämmande utgår
man från de viktigaste maskinernas placering, de
erforderliga trafiklederna, och söker i möjligaste mån
uppnå, att pelare och balkar m. m. placeras på sinsemellan
jämna avstånd såväl i längdriktning som i tvärriktning
av huset. Typisering och standardisering av vissa
enheter eller delar är här önskvärd och väl på sin plats.
Balkar och kolonner av samma längd och sektion kunna
bättre och billigare tillverkas i massa och möjliggöra
även vid byggnadens uppförande en strängare
organisation av arbetena.

En byggnad av här berörd typ med enkel modul ocli
ett minimum av inre murverk möjliggör vid eventuell
omläggning av fabrikens drift lättare installerandet av
nya maskiner eller förändrad uppställning och placering
av de gamla. Genom mellanväggars flyttande kunna de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:02:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1929/0357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free