Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362
INDUSTRITID N IN GEN NORDEN
avseende som genom utbyte av viktiga tekniska
förfaranden. För att icke tala om den svenska
tändsticksin-dustrins stora internationella intressen och de många
internationella priskartellerna under olika former.
Säkert är, att dessa djupt ingripande ekonomiska intressen
folken emellan äro av långt större betydelse för
världsfreden än allt vad politiska kongresser, förbund o. dyl.
heter.
Skulle jag till sist framföra ännu ett önskemål för
framtiden, så vore det — icke önskan om den eviga
freden, ty jag tänker hålla mig inom det tänkbart
möjligas gränser — en bättre förståelse i framtiden från
statsmakternas sida för industrins frågor, att icke t. ex.
tullar o. d. utan vidare slopas, åtminstone icke förrän
efter ytterst noggranna undersökningar. Tullar äro icke
allena saliggörande, men de höja icke heller alltid
konsumtionspriserna, såsom allmänt antages, ty dessa äro
qfta beroende av världsmarknadspriserna. De kunna
emellertid vid underhandlingar med främmande
regeringar eller utländska karteller tjäna som ett starkt
moraliskt stöd. Det kan icke vara lätt att vara
underhandlare för ett land, som är känt för sin godmodiga
med-görlighet och där icke en allmän och fast vilja att skydda
landets näringsliv kan tjäna underhandlaren som stöd.
HÖGTRYCKSPANNORS MATERIAL OCH TILLVERKNING.
Av Emil Spetz, ingenjör C. T. I.
Utvecklingen inom ångpannetekniken har under de
senaste 10-tal åren gått i det högre ångtryckets och den
ökade ångproduktionens tecken. Nya panntyper hava
framkommit, av vilka en del betydligt avvika från
förut gängse typer, men de flesta dock endast utgöra en
modifikation av den kända vattenrörpannan med en
samling vattentuber infästade i ett antal »rundpannor»
—■ över- och underpannor.
Rundpannorna utföras — med hänsyn till att
godstjockleken icke skall få allt för grova dimensioner —
med betydligt mindre diameter vid högtryckspannorna,
men redan vid ett tryck av 25 à 35 atö blir
plåttjockleken dock så stor, att maximum kan sägas hava
uppnåtts med avseende på möjligheten att på ett
tillfredsställande sätt kunna tillämpa nitning för rundpannornas
tillverkning.
Fig. 1. Helsmidda överpannor till högtryckspannor.
Vid nämnda tryck och något högre har man därför
gått in för svetsning av rundpanorna, men då även
denna metod har sin begränsning uppåt, måste man vid
tryck över 50 atö tillgripa helsmidda rundpannor.
Framställningen av dessa svetsade eller helsmidda
pannor är en specialtillverkning, som ställer stora krav
på det levererande verkets sakkunskap och maskinella
utrustning. Svetsningen utföres enligt den s. k.
vatten-gas-vällmetoden, dvs att materialet upphettas med
vattengas till vällvärme och därefter smides ihop. Efter
hopvällningen glödgas arbetsstycket omsorgsfullt och
justeras till sin form. För att kontrollera svetsens
pålitlighet samt för att ytterligare utjämna spänningar i
svetsen vattenprovas den färdiga pannan med ett
vattentryck, som framkallar en materialpåkänning, närmande
sig sträckgränsen, varpå företages en ny urglödgning.
De helsmidda rundpannorna, vilkas godstjocklek kan
uppgå till 100 mm och därutöver, tillverkas
huvudsakligen vid Kruppverken och förutsätta — utom en
speciell sakkunskap och erfarenhet — även en dyrbar
utrustning med grova smidespressar, glödgugnar o. dyl.
De helsmidda pannorna urglödgas omsorgsfullt efter
den slutliga formgivningen och underkastas också en
vattenprovning med relativt högt tryck; de svarvas
ut-och invändigt för uppnående av en fullt cylindrisk form i
och en likformig godstjocklek.
Då de svetsade och än mera de helsmidda
rundpannorna ställa sig betydligt dyra i framställning och med
hänsyn till de svårigheter, som ett högt ångtryck i olika
avseenden kan medföra, har man tillsvidare — i de
flesta fall — stannat för ett ångtryck av 25—35 atö, så
att nitade pannor kunna användas. Men även om
rundpannorna vid nämnda tryck kunna utföras medelst
nitning, blir plåttjockleken — såsom förut framhållits —
dock ganska ansenlig och då man dessutom, för att
inskränka nitväxlarnas antal och utsträckning till det
minsta möjliga, gärna går in för stora plåtar, kommer
tillverkningen a.v dylika plåtar att ställa stora fordringar
på järnverken icke endast med avseende på valsverkens
prestationsförmåga utan också på värmebehandling o.
dyl. som erfordras för att ett gott och likformigt
material skall kunna påräknas.
Det må här erinras om, att materialpåkänningen
exempelvis vid bockning blir betydligt större vid en tjock
plåt än vid en tunn — vid samma bockningsradie — och
då man vid högtryckspannor måste gå in för mindre
panndiameter — dvs mindre bockningsradie — och
dessutom väljer hårdare plåt med högre brotthållfasthet, kan
det lätt hända, att en bräcka uppstår i materialet redan
vi pannans tillverkning.
Ett annat förhållande, som man måste taga hänsyn
till vid val av material till högtryckspannor, är
materialets förändrade hållfasthetsegenskaper vid högre
temperatur.
Brotthållfastheten, som ökas med stigande temperatur
upp mot 300°, faller visserligen icke under den vid
vanlig rumstemperatur förefintliga förrän vid ca 500° C,
men sträckgränsen sjunker dock ganska hastigt med
stigande temperatur och har viel 300° C nedgått till
ungefär hälften av den vid vanlig rumstemperatur. Töjningen
sjunker ganska hastigt vid stigande temperatur upp mot
250° C, men tilltager sedan utöver denna temperatur
och segheten, som tyskarna benämna »Kerbzähigkeit»
börjar starkt avtaga vid en temp. av 150° C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
