Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITIDNINGEN N OR DEN
369
verksmaskinerna å ena sidan samt sågverksindustrin å
andra sidan. Denna industri har med årens lopp fått en
allt mera rikhaltig maskinutrustning. Omkring 1895
började Bolinders även tillverka
hyvlerimaski-n e r. Man levererar även torkanläggningar och
transportanläggningar till sågverk. I själva verket är det
Bolinders sågverksexperter, som uppgjort hela planen till
ett stort antal sågverk i Sverige och andra Europas
trä-varuexporterande länder. Det torde numera knappast
byggas någon ny anläggning inom denna bransch, utan
att man konsulterar Bolinders.
Tillverkningen av träbearbetningsmaskiner är i stor
utsträckning avsedd för export. Bolagets
sågverksmaskiner äro emellertid egentligen avsedda för det nordiska
timret, vadan exporten i allmänhet varit begränsad till
de länder, där liknande stockdimensioner och träslag
förekomma, en inskränkning, som dock icke gällt
hyvleri-maskinerna.
Inom bolagets konstruktionsavdelning pågår ett
målmedvetet arbete på att ständigt förbättra maskinerna
och utexperimentera nya sådana. Bl. a, har bolaget
under konstruktion en ny sågram, som väntas komma att
medföra avsevärda fördelar och som är speciellt avsedd
för vissa exportmarknader. Beträffande
hyvlerimaski-ner kan nämnas, att bolaget under 1928 utsläppt i
marknaden en ny hyvlerimaskin av större kapacitet än
någon hittills känd. Denna maskin medger en
maximihastighet av 550 fot i minuten, under det att de hittills
bästa hyvlerimaskinerna i allmänhet arbeta med en
hastighet av mellan 300 och 400 fot i minuten. En viktig
faktor för höjande av hyvelproduktionen har även varit
Bolinders fräsar för not och spånt. Dessa verktyg
utsläpptes vid seklets början och äro nu i bruk vid de
flesta hyvlerier i Europa. Särskilt har den senaste typen
av fräsar, utförda av specialstål, vilka med en slipning
kunna uppnå över 300 000 löpfot, banat vägen för
hyvlerimaskinernas nuvarande höga
matningshastigheter.
Sågverkstekniken går ut på att öka produktionen per
ram, att minska virkesförlusten vid sågningen samt att
förbättra kvaliteten av produkterna. Som måttstock på
de tekniska framsteg, som härigenom möjliggjorts, må
följande siffror anföras:
För exportsågverken.
På 90-talet Nu
Varvantal på 600 mm ram 230 per min. 350 pr min.
Stockantal > > » » 25 > timme 50 à 60 > timme
Standard > » > > 0,6 à 0,7 > > 1,1 à 1,2 > >
Bladtjocklek............c 2,5 mm c 1,5 mm
För exporthyvlerier.
Matningshastighet per min. 130 fot 550 fot
Löpfot per dag..... c 60 000 250 000
Standard per timme ... 1,5 7,5
Motortillverkningen upptogs år 1893 med
stationära 4-taktsmotorer för drift med fotogen enligt
Weylands patent. År 1904 började 2-taktsfotogenmotorn
att fabriceras, och omkring år 1910 omändrades denna
till drift med den endast hälften så dyra råoljan.
Liksom beträffande träbearbetningsmaskiner voro
Bolinders även i fråga om oljemotorerna med sedan
dessas barndom. Dessa motorer ha gentemot bensinmotorer
den fördelen att de arbeta under mindre eldfara samt
att de i allmänhet kunna drivas för en bränslekostnad,
som motsvarar en fjärdedel av vad en bensinmotor
betingar. Gentemot den äldre dieselmotorn ha
råoljemotorerna den fördelen, att de äro lättskötta. En dieselmotor
kräver nästan nödvändigt en fullt yrkesutbildad maski-
nist för sin skötsel. Inom det användningsområde, vars
behov råoljemotorerna främst avse att fylla, finns
emellertid icke tillgång till någon yrkeskunnig motorskötare.
Råoljemotorerna tillkommo ifrån början
huvudsakligen med tanke på fiskefartyg. Huvudparten av den
svenska och den än större norska fiskefartygs flottan
är försedd med Bolinders motorer. Liksom vid
utvecklingen av sina träbearbetningsmaskiner har alltså
Bolinders även på motorområdet kunnat utveckla sin
verksamhet i mycket nära kontakt med en viktig svensk
eller skandinavisk förvärvsgren. När mail hunnit så
långt, att Bolindermotorn visat sig absolut användbar
för så krävande ändamål, som ifrågakomma vid den
svenska och norska fiskeflottan, så kunde man ock med
trygghet sända ut denna motor på världsmarknaden.
Utom på fiskefartyg användas Bolinders motorer i stor
utsträckning som hjälpmotorer för segelfartyg. De ha
även fått stor användning för smärre fartyg, såsom
kustfartyg, bevakningsfartyg, lotsfartyg, lustfartyg
m. m., där de utgöra den mest lättskötta och samtidigt
mycket bränsleekonomiska maskinkraften. Denna
avdelning av verksamheten har fått en mycket snabb
utveckling, så att den som sagt numera överflyglat
bolagets övriga tillverkningar i betydelse. Den stora
maskinhall. som Bolinders byggde 1904—05, på den tiden en
av de största i Sverige, var från början avsedd för
träbearbetningsmaskiner. Men motortillverkningens snabba
utveckling har gjort, att denna verkstad på ett tidigt
stadium helt inrättades som motorverkstad.
Bolinders ha hittills tillverkat råoljemotorer med en
sammanlagd kapacitet av omkring 1 milj. hkr.
Tillverkningen motsvarar nu ca 40 000 hkr per år. De mest
gångbara storlekarna äro mellan 40 och 200 hkr. Dock
tillverkas även motorer upp till 600 hkr i storlek.
Genom att insätta två och i vissa fall tre dylika motorer
i ett enda fartyg, har man kunnat uppnå kraftbelopp,
som äro tillräckliga även för mycket stora fartyg. Men
när så stora motorer ifrågakomma, så finns i allmänhet
ock tillgång till specialutbildade maskinister, och då
faller som ovan påpekats en av råoljemotorernas fördelar
bort. Yid storlekar från ca 400 hkr och däröver blir
därför konkurrensen med dieselmotorerna mera kännbar.
Emellertid ha Bolinders för avsikt att även gå in på
tillverkningen av dieselmotorer med storlekar om 400
hkr och däröver. En dylik motor har redan tillverkats
och är under provning.
Sedan några år tillbaka ha emellertid Bolinders också
utvecklat sin motortillverkning i en annan riktning.
Man tillverkar nämligen en lättviktråoljemotor i
storlekar från 6 upp till 30 hkr. Avsikten är att härigenom
gå in på ett område, som hittills förbehållits
bensinmotorn. Ty där stora krav framställts på särskild låg vikt
och små dimensioner i förhållande till den utvecklade
effekten, har bensinmotorn bibehållit sin dominerande
ställning. Genom lättvikt-råoljemotorn har man
emellertid fått en motor, som drives med billigare bränsle
och utan att bensinmotorns speciella egenskaper behöva
uppgivas. Lättviktmotorn har samma fördelar i fråga
om låg driftkostnad, lättskötthet och driftsäkerhet som
Bqlinders övriga råoljemotorer. Den har därför redan
kommit till betydande användning särskilt för
lastfartyg och torde säkerligen kunna betydligt, utvidga sin
marknad på detta område.
Samtliga Bolinders råoljemotorer tillverkas för såväl
marina som stationära ändamål, ehuru användningen
blivit mest allmän för de förra.
När Bolinders oljemotor fördes i marknaden 1893,
fyllde clen relativt stora anspråk i fråga om bränsleeko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
