Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan, adr.
Holländaregatan 20,
Stockholm. Publikationsorgan för
Svenska Uppfinnareföreningen.
Bilaga: Suensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd,
innehållande redogörelser för
patent m. ra. utfärdade av
K. Patent- och Registreringsverket
Nr 49 STOCKHOLM DEN 4 DECEMBER. 1929
Ur innehållet: Arets nobelpristagare i fysik och kemi. Av doc., fil. dr O. Svanberg. — Glaserade Pantohm-motstånd. Av Rem. —
Internatioualt samarbejde indenfor patentvæsendet, med særligt henblick på en fælles klassedeling. Af bibliotekar F. C. C. von Haven,
K-øbenhavn. — Några reflexioner med anledning av Chalmersjubileet. Av ing. E. Palm. — Låsmuttern >Never-Loose». Av M. —
Ingenjörsvetenskapsakademiens årshögtid 1929. — Patentbeskrivningar (i bilagan). — Eftertryck utan angivande av källan förbjudes. —
Red. påtager sig ej någon obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf. uttalanden.
ÅRETS NOBELPRISTAGARE I FYSIK OCH KEMI.
Av docenten fil. dr Olof Svanberg.
K. vetenskapsakademien beslöt tisdagen clen 12
november att utdela 1928 års nobelpris till Owen William
Richardson, London, för hans arbeten rörande
termjon-fenomenet och särskilt för upptäckten av den efter
honom benämnda lagen och 1929 års nobelpris i fysik till
Louis-Victor de Broglie, Paris, för upptäckten av
elektronernas vågnatur. Samtidigt beslöt akademien att 1929
års nobelpris i kemi skall lika fördelas mellan
professorn vid Stockholms Högskola Hans von
Euler-Chel-pin och professor Arthur Härden, London, för deras
undersökningar över sockerarters
jäsning och därvid verksamma
enzym.
Owen W. Richardson är
för dem, som i någon mån intressera
sig för vetenskapens landvinningar
beträffande elektricitetens och
materiens inbördes sammanhang, ett
välkänt namn, fast förenat med vårt
vetande om emissionen av elektroner
(negativa elektricitetspartiklar,
gemensamma byggnadsstenar i all
materia) och positiva ioner, som olika
ämnen avge vid glödtemperatur. Med
klarhet och skärpa och i exakt
matematisk omklädnad har Richardson
redogjort för elektronemissionens
temperaturberoende och genom
framgångsrika experiment uppvisat
riktigheten av sina antaganden. Både
vetenskapligt och tekniskt — för
utvecklingen av våra dagars telefoni
och telegrafi — har Richardsons
arbeten varit av grundläggande
betydelse.
Om Richardsons forskningar alltså röra sig på ett
plan, som under det sista årtiondet förlorat sin
hypotetiska natur och blivit så att säga allmän egendom inom
fysiken och tillhörande delar av de tekniska
vetenskaperna, är de Broglies vågmekanik ett relativt nytt
område inom den del av fysiken, som befattar sig med
frågorna om materiens och energiens eventuella
identitet. Det är de Broglies förtjänst att ha givit sambandet
mellan elektroner och vågrörelse en sådan formulering,
att detta samband kunnat bli föremål för en första
experimentell bekräftelse.
Kemipristagarna von Euler och Härden ha
i de arbeten, för vilka de belönats med nobelpris,
befattat sig med ett problem av största intresse ej blott för
jäsningskemien utan även för biologisk
sockernedbrytning i allmänhet. Genom uppdelning av den vid sockers
förjäsning verksamma bio-katalysatorn i »enzym» och
»co-enzym», i detta speciella fall även kallad »zymas»
och »co-zymas», den senare en mera okänslig, mot
åtskilliga kemiska och fysikliska inverkningar mera
motståndskraftig substans än det känsliga enzymet och
av relativt låg molekylarvikt, genom upptäckterna och
det minutiösa studiet av bildandet av intermediära
kemiska föreningar mellan socker och fosforsyra
(zymo-fosfat) — liknande reaktioner äga rum i muskeln och
leda till bildandet av »laktacidogen» — ha de båda
vetenskapsmännen av olika nationalitet kunnat
inregistrera resultat av bestående värde för
kemi, fysiologi och medicin. Detta
arbete har varit av synerligen
mödosam art, i hundratal räknas de
avhandlingar och uppsatser över
jäsningskemi och därmed besläktade
enzymkemiska spörsmål, som utgått
enbart från Eulers institut vid
Stockholms Högskola. Själv anser
den energiske professorn detta endast
som en grund, på vilken ett fortsatt
forskningsarbete i hans nybyggda
biokemiska institut vid Odentorget
under deltagande av talrika unga
kemister från högskolan skall bygga
vidare. Den arbetsindelning och
specialisering på biokemiska
problem inom enzymkemi, vitaminkemi,
serum- och ärftlighetsforskning, som
står på detta, instituts program,
utgör en lovande förutsättning för
uppnåendet av nya resultat av största
betydenhet.
Professor Hans von Euler
är född i Augsburg 1873 och
son till generallöjtnant Rigas von Euler-Chelpin.
Han erhöll fil. doktorsgrad vid Berlins universitet
vid synnerligen unga år och studerade därefter
fysikalisk kemi hos Nernst i Göttingen. Gemensamma
vetenskapliga intressen mellan Nernst och vår store landsman
Arrhenius förde von Euler vid 24 års ålder på
vetenskaplig studieresa till Stockholm. Tiden för vistelsen i
Sveriges huvudstad blev emellertid förlängd, v. Eulers
vetenskapliga blomstringsperiod som svensk forskare
hade begynt, Efter två år — 1899 — var v. Euler
docent i fysikalisk kemi vid Stockholms Högskola, 1904
blev han laborator, 1906 professor i allmän och organisk
kemi. Den biologiska, kemien fångade snart hans
intresse och hans forskariver har med åren inom
allmän enzymkemi, jäsnings- och vitaminkemi frambragt
resultat, som var för sig kunnat motivera ett
nobelpris.
Den svenske nobelpristagaren
1929:
lians von Euler-Chelpin.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
