Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITIDNINGEN N OR DEN
401
get betydeligt skridt fremad til simplificering af hele
det store arbejde, der må gøres i og udenfor
patentinsti-tutionerne i de lande, der beskæftiger sig med
patentvæ-sen, være nået.
Ved et sådant snævert samarbejde vilde i tidens løb
månge andre patenttekniske spørgsmål av internatiönal
karakter dukke op med udsigt til at finde en for alle
parter brugbar läsning.
At der vil vise sig månge vanskeligheder at overvinde
ved den her skitserede ordning, som udviklingen før eller
senere alligevel vil fore med sig, er jeg på ingen måde
blind for, men på den anden side tror jeg, at disse
vanskeligheder i långt overvejende grad vil vise sig at være
af psykologisk snarere end af teknisk art.
Femte internat, kongressen för organisation och
arbetsvetenskap. Enligt meddelande från den
internationella kommittén för organisation och arbetsvetenskap
kommer vid Femte internationella kongressen i Holland
1932 att behandlas ett begränsat antal ämnen berörande
viktiga spörsmål inom industri, handel, jordbruk,
administration och hushåll. För att erhålla möjligast
allsidiga behandling av desamma har man för avsikt att
redan på ett tidigt stadium anordna organiserat
samarbete mellan av de olika frågorna intresserade
sammanslutningar, industriföretag och enskilda personer.
Förslag till lämpliga ämnen kunna insändas före 15
januari 1930 genom Ingenjörsvetenskapsakademien,
Stockholm, som lämnar vidare upplysningar i ärendet.
Några reflexioner med anledning av Chalmersjubileet.
Det är med glädje och stolthet varje chalmerist i
dessa dagar erfarit hur hela vårt folks intresse och blickar
varit riktade på det sekelgamla Chalmers. Dess historia
mäler om principfast och ihärdig strävan fram mot det
redan från början klart siktade målet. Det var Chalmers
som före någon annan skola i vårt land visade vägen då
det gällde att förena vetenskap och praktik till
samverkande och fruktbärande teknik. Det vill synas som
om en sådan förening vore särskilt svår just inom
ingenjörsyrket. Enligt vissa åskådningar äro de teoretiska
kunskaperna föga värda, utan praktik och erfarenhet
äro »allena saliggörande». Andra kategorier fördjupa
sig så i lärda forskningar och teoretiska spekulationer,
att detta arbete blir ett självändamål och man glömmer
den praktiska tillämpningen. Chalmers synes
därvidlag under hela sin utvecklingsperiod ha funnit en
lycklig medelväg.
Att Tekniska högskolan i Stockholm rätt snart tog
upp försprånget var ju endast fullt naturligt med
tanke på de resurser och den gynnade ställning, som dess
läge i huvudstaden medförde. Chalmers däremot hade
att föra en ojämn strid mot penningbrist och t. o. m.
kungliga kommittéer, vilka sågo dess framgång med
oblida ögon. Och ända in till närvarande stund har
motståndet varit segt om än ofta passivt. Så t. ex. kan
man ej finna annat än att det varit en enkel gärd av
rättvisa, om den i varje fall förestående
högskoleutnämningen kunnat ske i samband med jubileet. Att
oupphörligt motivera uppskov med denna formsak
därmed, att högskoleutnämningen skulle nödvändiggöra
en genomgripande omorganisation förefaller lekmannen
obegripligt. Vid dåvarande Teknologiska institutets i
Stockholm förvandling till högskola var dess
organisation vida mindre högskolemässig än vad Chalmers f. n.
är och antalet professurer var avsevärt lägre.
Veterinär-institutets namn ändrades år 1915 utan kostsamma
organisationsändringar och utan opposition till
»Veterinärhögskolan». Chalmers’ högskoleutnämning borde på
samma sätt kunna ske ju förr dess hellre. Och att kravet
på en sådan utnämning icke endast dikteras av
göteborgsk lokalpatriotism eller chalmeristisk
självförhä-velse utan oftast av rent praktiska bevekelsegrunder
inses t. ex. därav, att stipendier, som tilldelats avgående
elev från läroverk för fortsatta studier vid högskola
icke få disponeras för studier vid Chalmers.
Att emellertid detta mål snart torde vara uppnått
förebådas bl. a, av den glädjande omsvängning i
tänkesättet, som på sista tiden kunnat konstateras t. o. m.
hos forna arga motståndare. Så t. ex. skriver signaturen
C. K. i Teknisk tidskrifts imponerande
Chalmersnum-mer en synnerligen beaktansvärd artikel om
»Konkurrens och reglerad samverkan», vilken framträder i
särskild relief om man jämför densamma med artikeln
»Varvsmiljö och högskolemiljö» i Teknisk tidskrift nr
9 d. å, av samma signatur. I artikeln framhålles till
en början oförblommera.t, vad man förut haft på känn,
att det sega mothållet mot Chalmers haft sin grund i
rädslan för att beviljandet av Tekniska högskolans
anslagskrav skulle röna ett menligt inflytande av
motsvarande krav från Chalmers. Detta är ärligt och
uppriktigt språk. Då nu emellertid K. T. H. erhållit
lokaliteter och utrustning, över vilka utlänningar storligen
förundra sig, borde såsom hederlig kollega K. T. H.
icke se snett på om även Chalmers får sin anpart.
Vidare framhålles, att vårt land med största
sannolikhet har behov av ett större antal högskolebildade
ingenjörer än som kan utbildas vid K. T. H. Sanningen
härav ligger i öppen dag. Vår industri står säkerligen
just nu vid ingången till en genomgripande
rationaliseringsperiod och enligt den nyutkomna handboken av
överingenjör John Carlson lida vi stor brist på
experter inom detta område. Utvecklingen går säkerligen i
den riktningen att ingenjören blir den som får hand om
arbetets planering och i viss mån utförande i vida större
utsträckning än hittills. Verkstadsarbete har tills nu
måst läras genom mångårig övning och erfarenhet, dvs
varje ny arbetare har måst göra om samma fel och
misstag, innan han vunnit sin skicklighet. I framtiden
kommer arbetet att vara en vetenskap, dvs dess element äro
kända och upptecknade en gång för alla.
Kombinationen av dessa element göres av ingenjören på
planeringsavdelningen och utföres enligt hans instruktioner av
arbetaren. Den s. k. improduktiva personalens antal
kommer att växa, dvs behovet av ingenjörer kommer att
tilltaga, men ingenting ont i detta om
produktionsresultatet växer ännu mera.
En ädel tävlan mellan de båda skolorna utan dolska
sidohugg från någotdera hållet har säkerligen den allra
gynnsammaste inverkan på bela vår industri. Vem vill
icke i våra dagar, då sportsliga tävlingar så djupt
influerat på det allmänna tänkesättet, genom ärlig
strävan söka hedra den skola, från vilken man utgått.
Slutligen upptages i artikeln glädjande nog en
tankegång, för vilken bl. a. författaren vid ett annat
tillfälle just i T. T. gjort sig till talman, men därvid
stötte kraftigt på patrull, nämligen en reglerad sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
