Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITIDNINGEN N OR DEN
403
Ingenjörsvetenskapsakademiens
årshögtid 1929.
Den tionde i ordningen.
Ingenjörsvetenskapsakademien firade den 24 okt. sin
tionde årshögtid i Stockholm under ordförandeskap av
preses, professor T. Lindmark och i närvaro av
kronprinsen, statsminister Lindman, statsråden Lübeck,
Lundvik, Lindskog och Johansson samt representanter
för övriga myndigheter, för akademier, institutioner etc.
Sedan preses hälsat de närvarande välkomna, lämnade
t. f. verkst. direktören, major E. Bredberg, den
redogörelse för akademiens verksamhet under det gångna
arbetsåret, som finnes återgiven i nr 47 av Ind. Norden.
Civilingenjör K. J. E. Hesselman gav härefter såsom
föredrag en överblick på dieselmotorns utveckling. Tal.
redogjorde för dieselmotorns utveckling till allt
effektivare typer och framhöll i synnerhet den framgång
dieselmotorn haft till sjöss. Arbetet på att begagna dem
på lokomotiv går även trots stora svårigheter framåt.
Jämväl på dieselmotorns användning som bilmotor har
under de senaste 8—10 åren nedlagts ett intensivt
arbete, särskilt i Tyskland. På grund av bilmotorns
arbetsförhållanden är icke att tänka på att vid dessa
maskiner försöka leda oljeinsprutningen så, att en succesiv
tryckstegring erhålles. I varje fall är detta omöjligt
annat än för någon viss bestämd hastighet och belastning,
på vilken man inriktar sig. Vid övriga hastigheter och
belastningsförhållanden blir förbränningen mer
explosionsartad. Hr Hesselman beskrev i korthet den av
honom konstruerade råoljedrivna bilmotorn. Denna är en
ren explosionsmotor med ett arbetsförlopp, som är
identiskt lika bensinmotorns •— endast med den skillnaden,
att den brännbara blandningen bildas strax före
tänd-ningsmomentet genom att olja i finfördelad form
inspru-tas i en i förbränningsrummet roterande luftmassa.
Ehuru motorn arbetar med ett kompressionstrs^ck av
endast mellan 8 och 9 atm. har det visat sig, att man kan
uppnå en effektiv verkningsgrad av ända till 30
procent. Som resultat av de senaste 30—35 årens arbete på
oljemotorernas område ansåg sig tal. kunna fastslå, att
oljemotorns verkningsgrad är vida mindre beroende av
kompressionstrycket än man tidigare velat tro. Viktigare
än kompressionstrycket är att den använda
förbränningsprincipens teoretiska möjligheter utnyttjas så långt som
möjligt, och att maskinens mekaniska verkningsgrad
blir så hög som möjligt, vilket underlättas genom låga
arbetstryck.
Efter föredraget utdelade preses till hr Hesselman
akademiens större guldmedalj för hans framstående
arbete för förbränningsmotorernas, särskilt dieselmotorns,
fulländande. Preses erinrade därvid om Hesselmans
tidigare arbeten, bland vilka må nämnas den urholkade
kolvbottnen, nålventilkonstruktionen,
fördelningsstyc-ket så, att en bränslepump kunde användas till flera
maskiner och clen rationella utformningen av stativet
med hänsyn till de på detta verkande krafterna och den
flercylindriga motorn. Hesselman konstruerade den
första verkligt rationella skeppsmotorn med
omkastnings-anordning, och han var en av de första konstruktörerna
av en vertikal dubbelverkande dieselmotor. Under
senare år har Hesselman experimentellt och teoretiskt
penetrerat de detaljproblem, som inverka på konstruktionen
av en dieselmotor med direkt insprutning, dvs utan
luftinsprutning. Den lösning Hesselman givit detta
komplicerade problem, torde vara clen elegantaste, som hittills
förekommit. Den nya automobilmotorn, som
underkastats krävande prov såväl i Sverige som i utlandet,
exploateras genom ett stort svensk-engelskt bolag, och flera
fabriker ha redan förvärvat tillverkningsrätten.
Mindre guldmedaljen tilldelades envar av
civilingenjörerna E. Gustaf Larson och Jan G. S. Smith för deras
förtjänstfulla insats för utvecklingen av den inhemska
automobiltillverkningen. Båda ha alltsedan sina första
ingenjörsår intresserat sig för automobilområdet, Larson
särskilt för själva tillverkningen av automobiler och
Smith för konstruktionen av desamma. De utarbetade
gemensamt konstruktioner, tillverkningsmetoder,
planering av fabrikationen och kalkyler, och varje detalj
utformades under kritiskt hänsynstagande till modern
massfabrikation och tillverkningskostnad. Så
småningom fortskredo förarbetena så långt, att kapital
erfordrades för deras fullföljande. Efter anskaffningen av
detta tillverkades tio automobiler och underkastades
ingående och stränga försök. På basis av dessa igångsattes den
biltillverkning, som nu bedrives av aktiebolaget Volvo.
Hr Larson är nu detta bolags chefsingenjör, under det
att hr Smith återgått till sin tidigare verksamhet vid
Asea.
Slutligen utdelades de Lavalmedaljen i silver till
direktören A. T. N. Gabrielsson såsom erkänsla för
kraftig medverkan vid automobiltillverkningens utveckling.
Hr Gabrielsson hade sedan länge burit på tanken att en
svensk automobiltillverkning i stort borde vara lönande,
då han vid sammanträffande med Larson erfor, att även
denne var sysselsatt med planer och kalkyler för en
dylik tillverkning. Genom Gabrielssons ansträngningar
anskaffades nödigt kapital till de första tio provvagnarna,
liksom även till den betydande tillverkning, som
aktiebolaget Volvo nu igångsatt. Hr Gabrielsson är numera
direktör för detta bolag.
Sedan de belönade mottagit hederstecknen ur
kronprinsens hand, meddelade preses, att
Ingenjörsvetenskapsakademien låtit prägla en medalj över framlidne
statsrådet F. V. Thorsson och därmed velat hylla
minnet av en man, till vilken akademien stode i den största
tacksamhetsskuld. När akademien stiftades, yttrade
preses, var Thorsson finansminister i ministären Edén.
Förarbetena för akademiens tillblivelse följdes med största
intresse och understöddes kraftigt av finansministern,
som mycket gladde sig åt att ha fått medverka vid
akademiens tillblivelse. Och han följde sedan dess
verksamhet med varmaste intresse under de få återstående år,
som det blev honom förunnat att leva. Efter en erinran
om Thorssons personlighet och liv och en hyllning åt
hans minne framhöll preses som karaktäristiskt clen
vördnad för arbetet, som Thorsson hyste. När allt
kommer omkring var nog detta för honom begynnelsen och
änden. Han drömde aldrig om ett samhälle, där stekta
sparvar flyga i munnen, utan det samhälle han
hoppades på och som han med sin brinnande själ strävade
efter vilade på arbetet, som han betraktade som den
yttersta grunden för lycka och välgång.
På förhandlingarna följde supé och samkväm på
Grand hotel.
Järnvägsbroarnas virke under vatten skall
inspekteras. Vid rivningen av en gammal järnvägsbro
påträffades under lågvatten beläget virke, som var
angripet av organismer. Sedan på K. järnvägsstyrelsens
uppdrag professor T. Lagerberg verkställt närmare
utredning om skadegörelsens karaktär och orsaker, har
styrelsen anmodat samtliga distriktschefer att efter hand
låta verkställa besiktning av event. förekommande
byggnadsverk i liknande lägen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
