Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Inflytelse - 16. XIV. At där äro trenne ordnings grader...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
därom, blifwa stående och fästa sig wid den lägsta
kunnskap deras kropps sinnen kunna lämna dem, hwaraf
händer, at deras andesinne, omgifwit af okunnoghetens
mörker, icke kan uplyftas uti det andeliga liuset, som är
öfwer dem. Det är derföre som så monga nu för tiden
äro naturalister, eller hafwa nedfallit uti en slags
hednisk philosophi, (som tillskrifwer naturen alt) då de
bjudit till at undersöka något om själens och andesinnets
egenskaper, och i synnerhet när de utwidgat sin forskning
till andeliga ting och odödligheten. Uti sina fåfänga och
ytaktiga omdömen öfwer dessa ämnen, kunna de liknas
wid det skrytaktiga förutseendet, som spåmän tro sig
äga, då de medelst kikande på stiernorna påstå sig kunna
berätta andra deras öden, men äro okunnoga om sina
egna; eller wid pratsamma rännkäringar, som hafwa
mycket at beställa med det som passerar hos deras
grangar utan at weta sammanhanget af en enda sak. Då
sådane sanningens sönder-styckare kunna bjuda till at
fårska och uplösa metaphysiska ämnen, hwem kan då
undra deröfwer, at slaktare påstå sig känna anatomien, för
det de sedt inmätet af en kalf? Med ett ord, at granska
uti andeliga ting genom blott naturlig kunskap eller
genom naturens ljus, utan inflytelse af andeligt lius, är det
samma som at drömma; och at tala därom, är at tala
i sömnen. Se mera om detta ämnet uti werket om den
gudomeliga kärleken, No. 173. till 281.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
