Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försoningens betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och förlossning. Och åter Rom. 10:4: Kristus är lagens
ände till blidkande av Guds vrede? — nej, till
rättfärdighet för var och en, som tror. Ty så är saken ställd:
Honom, som av ingen synd visste, har Gud gjort till synd
för oss, på det Gud skulle bliva blidkad? nej, på det vi
skulle bliva Guds rättfärdighet genom honom (2 Kor.
5 : 21). Ty vad lagen icke kunde åstadkomma, det just var,
vad Gud gjorde i Sonen, och det rörde icke den frågan,
huru Gud skulle blidkas, utan huru den rättfärdighet, som
lagen äskar, skulle varda fullbordad i oss (Rom. 8:3, 4).
Därför är det ock nu enligt Rom. 3:24, 25 på grund av
sin rättfärdighet, som Gud rättfärdigar den, som är av
Jesu tro. Fördenskull kallas ock det ämbete, som predikar
försoningen, en "rättfärdighetens tjänst" eller ett ämbete,
som rättfärdighet predikar (2 Kor. 3:9). Korteligen
överallt är i Skriften om denna sak endast ett talesätt. Och
vi tro ej såsom Welinder, att någon "viktig huvudsanning
sättes på spel", om vi icke tvärtemot allt detta dock lära,
att Kristi verk var att "blidka Gud".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
