Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försoningens betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 ioo I ingen annan är frälsning
den andra från den av Skriften begagnade bilden av
igen-lösning.
Vad angår den förra invändningen, säger man: Då det
nu i Skriften heter, att det endast är genom Jesu blod, som
vi hava syndernas förlåtelse, så frågas, huru det är
möjligt att förklara detta annorledes än så, att genom Jesu
blod Gud blivit blidkad, så att han nu kan förlåta synder?
Därpå svaras: Kunna vi icke förklara syndernas förlåtelse
annorledes än därigenom, att vi vända om, vad Skriften
säger om försoningen, så hava vi intet annat att göra än
bekänna vår oförmåga att förklara. Ty en förklaring av
syndernas förlåtelse, vilken leder till en sådan ömvändning,
den har i och med detsamma dömt sig själv. Men vi
behöva icke heller sådana utvägar. Syndernas förlåtelse är
intet annat än en tillämpning på den enskilde syndaren av
den syndaborttagning, som skedde i Kristus för hela
världen. Detta framstår allra tydligast i sådana språk, där den
förlossning, vilken vi hava i Kristi blod, rent ut kallas
syndernas förlåtelse (Ef. 1:7; Kol. 1: 14; jfr ock Hebr.
10: 18). Men till förklaring av denna behöves ingen lära
om Guds blidkande. Det är Gud, som genom Kristus tagit
världens synd bort, det är Gud, som på den troende
till-lämpar detta så, att han icke handlar med honom efter hans
synder, medan däremot över den otrogne, såsom den där
icke anammar förlossningen i Kristus, en sådan
tillämpning icke är möjlig, utan Guds vrede förbliver över honom.
Den andra invändningen lyder sålunda: När dock
försoningen i Skriften framställes såsom en igenlösning eller
friköpning genom Jesu blod, vem var det då, som mottog
lösepenningen? Denna fråga har ju inom teologien utövat
ett utomordentligt stort inflytande, ja kan sägas i högst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
