Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Kopparbergs gamla kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
som war halfdelen vthaf taket. Denne förenämbde Bengt Jönsson
har hafft en son, som het M:r Hans och war Domprost i Westerås.
Här wedh Kopparberget! har tillförne warit twänne Capell, det
första har warit mycket länge sedan wed nedre Gamelberget vth
med en bergzklippa, der ännu kan vthwisas rum och ställe,
hwarest det stått hafwer, och strax der wed har bot en Biskop, som
vthaf Påwen i Rom har fått sin fullmacht, wedh nampn Nicolaus?,
hwar om Probsten i Hedemora Mag: Rabenius har och någon
kunskap, och alla dee ägor, som ofwanför samma plats har warit, der
dee stora stenrösien ligga, kallas Biskopsberget, men åter dee ägor,
som nedanföre äro, kallas Biskops ängie, men nu för tijdhen är
största delen förderfwat af den starka rost röken. Dett andra
Cappellet, som här har warit, har stått op i en backa öster om gambla
Kiörckian wedh Sundborns landzwägen, som ännu kallas Capels
backan, och war ett stort huus wed gambla Kiörkian, för än den
nya Kiörckian blef färdig, som dee kallade Gillstugan?, och när
dett war mycket trångt om stora Bönedagar och andra
högtijdzdagar, så hölts det Predikan i samma huus och om Sundagarne
effter gudztiensten, så lästes där upp gruflysningarne, för än nya
Kiörckian blef bygd. Om detta senare Capellet har en trowärdig
man sagt för mig, att uthi Sal. Prostens Mag: And: Bergij
stärbhuus i Norbärckie har funnits en wiss Relation, som Sal. Prosten
skulle förskaffat sig, den tijden han war Syssloman i Wäst(e)rås
Dom Capitel.
1 Kopparberget hörde fordom till Torsångs socken; nämnes såsom socken; första
gången år 1414 (Styffe, Skandinavien under unionstiden).
2 Härmed afses otvifvelaktigt Nils Mikaelsson, som från kanik i Uppsala och
kyrkoherde i Stora Tuna år 1396 utnämndes till biskop öfver Västerås stift. Denne
förvärfvade sig nämnda år af bergsöfversten Måge eller Magnus Jäppesson m.
fl. för 26 skeppund koppar besittningsrätten till 2 st. bälgor med en hytta,
belägen »westnordan näst Grufwobergena » i den ström, som sedan blef kallad
Biskopsströmmen, med all därtill hörande grufrättighet, rostrum och grufdel. Då rikets
råd s. å. (1396) den 20 sept. beslöt att »Kopparbergit skal alt höra til Konungen
och Cronone » samt att drottning Margareta skulle som lifgeding få inneha
detsamma i sin lifstid, blef biskopens förenämnda del i grufvan undantagen
(Kröningssvärd, Dipl. Dalek. I, n:r 52 och 53).
? I denna byggnad hade det af tyskar redan på 1300-talet inrättade gillet, S:t
Örgiens eller Görans gille kalladt, sina sammankomster på Kopparberget. Detta
gille var en sammanslutning mellan köpmännen för tillvaratagandet af déras
intressen (Deras stadgar fr. 1400-talets början se Dipl. Dalek. I:57) och
förestods af en ålderman, som med ed förband sig »hålla och fullkomna detta gilles
rätt och stadga efter min makt och jag vill mina gillesbröder och gil-
lessystrar, inom lands och utom (be)fordra och främja, hjälpa och styrka i
all rätt, jag kan och formår efter min makt, så hjälpe mig Gud, jungfru Maria
och riddar sankt Örgen». Gillet gaf för den jord det ägde i afrad till
kronan år 1539 3 marker, år 1575 17, pund koppar och år 1620 5 lispund.
Detsamma fortlefde ännu 1647, då det under namn af »köpmansgillet » erlade 350
rdr i kontribution till staden »för fri handel och vandel ». Hvar och en,som
önskade handelsrätt i staden, var då skyldig ingå i gillet. År 1687 kallas det
»borgerskapets gille. — I 1539 års fogderäkenskap för Kopparberget kallas
gillets hus »Munkegården» — denna stod d. å. öde — och 1603
»Munkestugan .8.) Det stod kvar ända till år 1680, då det refs (E. Hammarströms beskr.
2: 48).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
