Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Korsaren och hans efterföljare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KORSAREN OCH HANS EFTERFÖLJARE.
skräckinjagande är ej denna leda! Hur skräckinjagande led! Jag kän-
ner ej något starkare uttryck, ej heller något sannare — — — Det är
icke ens smärta jag erfar. Prometeus fick dock sin lever sönderhackad
av gamen, och ned på Loke droppade ständigt gift — — —» Äro ej
dessa ord ett det tydligaste vittnesbörd om denne estetikers frändskap
med René? Revolt mot samhället ljungar fram ur var och en av hans
sentenser — hån och smädelse genljuda i hans löjen.
Men ack, denna sinnesrevolt
är ej annat än en mänskligt
förkroppsligad filosofisk kategoril
Hans förförelsehistoria är en
psykologisk utredning, hans
förförelsekonst är ett bedårande
spel av filosofisk dialektik, och
skildringen skulle mycket väl
kunnat avslutas på samma sätt
som ett matematiskt bevis med
de vanliga orden: quod erat
demonstrandum. Människan i
honom är ett skelett, vars
benbyggnad motsvarar de
vetenskapliga rubrikernas
tryckrader. Det är slutet på en
litterär typ, att den blir filosofi.
Den är född av det blod, som
brusar och svallar; den börjar
oförstådd, men dock levande i
människosinnet, tack vare den KIERKEGAARD.
oförklarliga sympatiens makt.
Och den slutar med att tränga in i förståelsen, bliva intellektuellt
uppfattad och få plats i människornas resonemang; och vid varje ny
prägling av typen kommer resonemanget att i allt högre och högre grad
bliva den skapande makten.
Så tecknar sig vägen från Werther till Johannes förföraren. och
denna kategori-korsar är hos Kierkegaard icke avsedd att stå som
segerherre. Han blir vederlagd av en helt vanlig borgare, och det hela
utmynnar i en betraktelse över det uppbyggliga och lärorika i den tanken,
att gentemot Gud hava vi människor alltid orätt. Upprorstanken,
som bottnar i tron på det personliga värdet och det personliga idealet,
måste böja sig för hela det samlade världslivets ideal. Strömmen har
tagit en annan riktning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
