Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXI. Strömningar efter naturalismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXI.
STRÖMNINGAR EFTER NATURALISMEN.
Naturalismen hade segrat i Frankrike, men segraren kom att stöta
på motstånd. En konservativ reaktion inträdde, och likaså en
konstnärlig reaktion av romantisk karaktär. Man kritiserade
naturalismens sviktande psykologiska underlag, man krävde plats för en
människoåskådning som var inriktad på det oändliga, man lämnade
nutiden och det franska samhället åt deras öde och sökte sig i stället ut
mot ängder och tider i ett avlägset fjärran.
Den konservativa reaktionen var den, som tidigast gav sig till
känna; den fick en religiös prägel och satte kristendomen åter i
högsätet. Kritikern Brunetière förklarade, att naturalismens vetenskap
gjort bankrutt; den förmådde ingenting säga vare sig om livets
ursprung eller mål. Bland romanförfattarna blev Paul Bourget en
talangfull talesman för reaktionen. Han var en nykter natur, hans
fantasi var torr, men hans iakttagelse alltid verksam. Han beundrade
aristokratien, och enkannerligen dess kvinnliga element skildrade
han med säkerhet och finess; hans beundran för aristokratiens damer
var icke blind, men han förstod att vid sidan av deras moraliska
skavanker påvisa deras fasta inre hållning. Det var deras nobla
livsinstinkt han beundrade. Därför blev han också en motståndare till
naturalismen, ty det var just instinkten naturalismen förstörde, i
det att dess kritik gjorde av med allt vad heders- och ansvarskänsla
hette och i stället dyrkade det låga och djuriska.
Bourgets bok »Lärjungen» är en hans anklagelseskrift mot andan
i den naturalistiska vetenskapen. Den unge mannen berättar i sitt
manuskript, att han förfört en ung adelsdam och drivit henne till
självmord. Han uppehåller sig vid sina uselheter med vetenskapligt
intresse och betraktar sina ädla känslor med vetenskaplig skepsis. På
detta sätt vänder denna vetenskap upp och ned på ungdomens
moraliska instinkt.
212
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
