Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Strömningar efter naturalismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRÖMNINGAR EFTEIt NATURALISMEN.
alltifrån kapten Marryat till Arthur Conan Doyle,
detektivberättelsernas klassiker. Denna riktning kan visserligen sägas endast stå på
gränsen till litteraturen, men den är dock ett symtom; fantasien ville ha
något att syssla med, och samtidigt ville den ge sig uttryck. Talanger
sådana som Lafcadio Hearn och Robert Louis Stevenson fördjupade sig
i främmande folks liv och tänkesätt.
Båda de nu nämnda riktningarna stämma möte hos Rudyard
Kipling. Han förde Indien in i Englands litteratur, han lät handling och
händelse komma till heder och
ära i roman och novell. På
soldatmanér sönderhögg han allt
vad diskussionslitteratur hette.
Han talade om kraft, handling,
lag och disciplin, och hans apfolk,
»Bandar Log», utgör en satir över
de begåvade dilettanterna. De
hava ingen lag och ej heller
någon ledare, men de äro alltid på
vippen att få en; de äro femtio
år före sin tid, men något bestå-
ende är ej att vänta av dem.
Kipling är engelsmannen i
Indien, och hans berättelser leda
sitt ursprung från officersmässen.
De äro formade i en manlig ton,
ordknappt, kort, sakligt,
rapportmässigt, med salt och
peppar. Hans soldater äga humor,
KrprING. hans officerare hållning. Det är
»den vite Sahib», som härskar och
leder, som vill handling och äventyr. De förhållanden, i vilka man
lever, äro stränga. Europeiska begrepp vänder man upp och ned på.
Ur Kiplings historia utströmmar en stark känsla av mannamod
och mannakraft. I varje ögonblick står allt på spel, men därför
lever man också ett fördubblat liv i varje ögonblick. Men så är det ju
också Österlandet det gäller, och där har fantasien inga gränser, allt
är möjligt. Det ena ögonblicket blir mannen hyllad som konung och
betraktad som en gud, det andra ögonblicket blir han korsfäst, och det
bara därför att ett vilt flickebarn biter honom i stället för att kyssa
honom. Det finnes ingen gräns mellan spökvärlden och
verklighetens värld. Vi få läsa om nerver och hallucinationer, och vi få se en
ung dam rida rakt igenom spökelsebärstolen — författaren ser denna
226
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
