Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Strömningar efter naturalismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STRÖMNINGAR EFTER NATURALISMEN.
grundlig uppgörelse med tiden och dess samhälle, och i främsta
rummet är detta förhållandet med Drachmanns »Forskrevet» och
Pontoppidans »Lykke-Per». Kritiken är olikartad, men lika uddig hos båda.
I de båda nu nämnda stora romanerna glöder det av den tidsanda,
som jäst hos de unga. Hos Drachmann är kritiken lyrisk. Den forsar
fram ur hans ena jag, Ulf, björnen, under det hans andra jag,
kavaljeren, Frank, slungar ut den mot samhället i sitt bordstal. Bakom
denna kritik ligger en romantisk grundstämning. Ödet leder Frank till
många olika samhällslager
och till olika kvinnor. Men
den slutsten, i vilken bokens
stämning kulminerar, är den
underbara Edith, varietéflic-
kan, som framstår i förklarat
ljus och synes vara uppen-
barelsen av en folkets genius.
Hos Pontoppidan är rea-
lismen förhärskande. Hans
Lykke-Per är mannen av sin
egen idé. Han sammanträffar
med den litterära världen och
med finansvärlden i Köpen-
hamn och hävdar sig själv
gentemot den. Men i präst-
gårdsidyllen med Grundtvigs
glada kristendom ute på lan-
det tar hans blida danska
gemyt honom till fånga. Den
vitklädda prästdottern blir
Jon. V. JENSEN. hans hustru, och härute får
han sitt hem. Så småningom
blir han dock varse det oäkta hos denna täcka, lekfulla religion; de
djupare skikten inom honom tränga sig upp. Han bryter sitt
äktenskap, han söker ensamheten. Under försakelse, under utövande av
ett slags smärtans religion vinner han sig själv. Det är mystik i
denna tro; den är i släkt med Dostojevskis tro på lidandets helighet.
Den romantiska grundkänslan och den realistiska nutidsskildringen
mötas i dessa två stora romaner. De övriga danska
romanförfattarna hålla sig företrädesvis till realismen. I Sven Langes »Hjärtats
gärningar» se vi tidskonflikten. De ungas ande och de gamlas stå
på var sin sida om livets svalg. Men för övrigt är det särskilt det
psykologiska som göres till huvudsak. Man skildrar människorna sådana
232
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
