Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tilbakeblikk; utenlandske videnskapsmenns uttalelser om Instituttet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tilbakeblikk 195
stiken — redan forut så allmånt uppskattad — ån mer
kånd och vårderad utanfor Norges grånser.
I andra rummet har Instituttet kunnat befordra till
tryck — i fornåmlig drakt — en rad stora och tungt
vågande vetenskapliga skrifter. Det galler hår delvis
mycket omfattande verk, som det såkerligen skulle varit
mycket svart att få publicerade in extenso på annat hall,
och det stod de norska kulturforskarna hår fått — for
fattarna i denna serie («B») åro hittills foretrådesvis
norska — år av hogt varde; det forskningsarbete, karak
tåriserat av en omfattande planlåggning och mångårigt
ihårdigt arbete, som hår utforts av norska vetenskaps
mån, har tack vare Instituttet kunnat framlåggas infor
den internationella publiken, och detta har bidragit ej
blott till kulturforskningens forkovran utan aven till den
norska forskningens håvdande.
I tredje rummet har Instituttet inriktat sig på en
verksamhet, som på flere punkter intimt berorer de tid
ligare nåmnda. Man har tagit fasta på vissa store upp
gifter inom den jåmforande kulturforskningen som man
velat direkt bedriva, dårigenom att vissa dårfor låmpade
norska forskare ekonomisk fått Instituttets understod for
utforande av undersokningar inom dessa områden, och
resultaten av deras forskningar år Instituttet i fård med
att befordra till trycket. Eesultaten åro hårvidlag redan
betydande, och med den Moka planlåggning denna verk
samhet fått kan man med visshet hoppas på tungt vå
gande resultat aven i fortsåttningen. Blott några exempel
må hår nåmnas. Når Instituttet mojliggjort for G.
Morgenstierne att foretaga två forskningsresor till Iran
och sedan publicerat resultat av hans undersokningar, har
detta varit sårskilt tacknåmligt, emedan just studiet av
de iranska spraken på senare tid trått i forgrunden inom
den jåmforande indoeuropeiska språkvetenskapen. Det
har framtrått med allt storre tydlighet at just de iranska
spraken, enkannerligen de levande iranska dialekterna,
erbjuda material av sårskild vikt for ett vidare utbyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
