Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Intuition i förhållande till empirisk, intelligibel och intellektuell åskådning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en oanad upplevelse. Principiellt sett anser jag
dock hela detta uttryckssätt endast vara en rest
från en äldre psykologi, som icke nog skarpt
sett förbindelserna mellan våra själsfunktioner.
Alltså, jag använder gärna dessa samma uttryck,
men på samma sätt som jag säger att solen går
ned; man säger så, men gör sin reservation
därvid.
I en liten fin skrift av Algot Ruhe, »Socialism
och livsglädje», talas om en ung arbetare som
börjat känna livet tomt. Införd i en
flack-mekanisk livsåskådning inbillar han sig kunna
lätt överskåda tillvarons möjligheter och så
att säga göra opp dess inventarieförteckning.
Hans värld innehåller inte mycket. Då blir han
påmind om, hur världen tedde sig för honom
i den första kärlekens tid! Var den då tom!
Det finns ett livsinnehåll som vår intelligens
icke i förväg kan räkna sig till. Det finns
verkligen, ehuru ej för vårt förnuft, utan för ett
annat kunskapsorgan, varmed författaren
tydligen menar intuitionen. Nya himlar och en ny
jord!
Helt säkert är det så, och i all
intuitionslitteratur, så ock hos Bergson, räknar jag för
värdefullast de ställen som förmå vidmakthålla
denna påminnelse om tillvarons outtömlighet.
Exempel sådana som det ovan berörda
erbjuda sig i mångfald, och låt oss gärna säga,
att det är intuitionen som är livsförnyaren. Det
är förstås mycket annat med den inmängt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
