Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Några av Bergsons exempel på intuitionsakter - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mig tycks snarare tvärtom. Handlingens
fiende är icke rikedomen av föreställningar utan
föreställningsarmodet, tankemattheten, teoretisk
ovakenhet, dimma och dvala. Dess situation är
endast skenbart den att den behöver fäkta mot
den påströmmande mängden av föreställningar.
När den gör det, så är det därför att den saknar
de föreställningar som den närmast behövde —
då komma andra till i stället. Handlingen
törstar efter tankematerial, som kvarnen väntar på
sitt vatten.
Att det estetiska livet känns som en vila,
är en stadgad erfarenhet, men man får icke
förbise att denna vila är en sådan, under vilken
något sker eller förberedes. Det är Schillers
»Spieltrieb», som utvecklar sig i ögonblick, då
själens motsatser (begrepp-åskådning,
vetande-handling) balansera varandra, då krampen
släpper och människan står där fri — fri att gå
vad väg hon vill. Det är utgångsställningen för
varje verklig handling, menar Schiller.
Ingenting hade varit naturligare än om
Bergson anslutit sig till Schiller och Fichte och i den
intellektuella åskådning som motsvarar hans
intuition sett själva flödet för handling. Ja, man
måste ju rentav undra om inte så är Bergsons
mening. Hans intuition försätter oss ju också
in i själva livsflödet, gör oss till rent livsflöde
och till fritt handlande varelser, och jag skall
längre fram komma till ett ställe i Bergsons
Huxley-föredrag av 1911, där den tanken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
