Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Några av Bergsons exempel på intuitionsakter - 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
teleologisk motivering: den blir på det sättet
ändamålsenligast! Hurdan bör den vara för att
i sig kunna uppta alla former? Jo, fullkomligt
formlös, liksom i vaxtavlan, man vill skriva på,
alla linjer först måste vara utslätade. Materien
blir ändå ett material för formen och en
förutsättning för idémakten, hur mycket man än må
kalla den ett intet. Filosoferna ha fåfängt arbetat
på att göra slut på materien genom att reducera
den till en blott förminskning av det varandes
potens, en blott passivitet — men de ha aldrig
kunnat låta bli att begagna sig av materien.
Leibniz t. ex. vill icke veta av någon annan princip än
den positiva, aktiviteten, perceptionskraften; men
så finns det grader av denna, d. v. s. ett moment
av passivitet, varigenom den ena monaden skiljer
sig från den andra. Utan denna passivitet skulle
det varande således icke vara utformat i en
mångfald av väsenden. Passiviteten kan således icke
undvaras, men det låtsas som om därmed ingen
ny faktor, sattes in i tillvaron, därför att den ju
blott är aktivitet, nämligen i lägre grad.
I det från »l’Evolution» förut anförda stället
intager Bergson just denna hållning mot materien.
Den behövs, ty det är genom den som tillvaron
spränges ut i detaljer, men dessa enskildheter,
hela denna formsättning som ändar i de döda
bokstäverna, den betraktas som en blott
förminskning, och därför går genom hela anförandet
den tanken, att det egentligen vore bäst om alla
drag smältes bort för oss och ginge tillbaka som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
