Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Några av Bergsons exempel på intuitionsakter - 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öppen dag att stället i »l’Evolution» ger den
synpunkt som Bergson i det stora hela anlägger
och som blivit bestämmande för hans
intuitionsbegrepp, vilket tar fasta på enhetligheten till
förfång för utformningen.
Det är väl icke värt att i Huxley-föredraget
vilja se en antydan om åsiktsförskjutning — jag
utgår ifrån att en sådan icke föreligger — men
jag kan icke låta bli att tycka bättre om den
handlingspsykologi som här kommer till synes.
»På vilka tecken igenkänna vi i vår dagliga
erfarenhet en ’handlingsmänniska’ — jag menar en man
i stånd att sätta sin prägel på de händelser, stora eller
obetydliga, bland vilka han rör sig? Därpå att han
med ett ögonkast är i stånd att uppfatta en massa ting,
isynnerhet ett stort antal föregående händelser. Han
griper dem alla i en enda perception, som rättleder
honom till den handling han förbereder. Ju fler på
varandra följande händelser han fångat i denna enda
blick, ju bättre lyckas han behärska dem.»
Till en början tar jag fasta på, att Bergsons
beskrivning av ett välordnat
handlingsförlopp fullkomligt överensstämmer med den som
jag kommit till, exempelvis i »Intuition», början
av 5:te kapitlet. Jag får tydligen anse mig
ense med Bergson däri, att en verklig handling
har bakom sig en stark intuitiv syntes, och jag
står ånyo inför frågan: vari ligger då skillnaden?
Möjligen ligger den i ordet »intuitiv» som
jag just tillät mig använda. Måhända vill
Bergson icke hålla handlingsmänniskans syntes för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
