Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Några av Bergsons exempel på intuitionsakter - 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
syntes av rang, eller i allmänhet att snillesynen är
logiskt artikulerad — om man bara ser efter
tillräckligt noga. Sätt mikroskopet på
intuitionsförloppet, så framträder strukturen. Det finns intet
annat sätt att avgöra denna fråga än den
empiriska undersökningens. För att stödja min
uppfattning har jag i »Intuition» och »Poesiens
Logik» analyserat fram tankelinjerna i en del fall,
då dessa linjer icke brukat observeras. Mer kan
jag just icke göra. Nya fall, som jag kunde ta
upp, vore ändå valda av mig själv. Jag får vänta
tills någon fram lägger fall som ej skulle låta sig
tolkas syntetiskt. Hos Bergson har jag
visserligen funnit intuitioner framlagda med påstående,
att de icke äro synteser, och jag har passat på
att i dem framhäva syntesen, men jag är icke
övertygad om att Bergson gjort sina uttalanden
med full medvetenhet om just den empiriska fråga
som här föreligger och just den divergens som i
denna är tänkbar. Bergson undersöker icke
direkt de empiriska förhållandena. Han gör
slutsatser från sitt metafysiska plan, vilket han
egentligen aldrig lämnar.
Jag är fullt på det klara med att Bergson icke
i första rummet yttrar sig om samma fråga
som jag, men i andra rummet gör han det, och
hans teori innesluter därför påståenden som jag
måst göra upp med för att kunna fasthålla vid
min syntetism.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
