Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
över Atlanten. Han var även under denna period intresserad för
industriell verksamhet och anlade 1875 tre stycken laggkärlsfabriker på olika
platser i Sverige. Detta sistnämnda företag medförde dock betydande
ekonomiska förluster för B.
Det synes ha varit under vistelsen i Amerika som Bergström först kom
i kontakt med nykterhetsrörelsen. Själv berättade han senare vid något
tillfälle att han någon gång under åren 1871 eller 1872 lyssnat till den
världsbekante nykterhetsagitatorn John B. Goughs förkunnelser. För
egen del torde Bergström dock icke ha aktivt deltagit i nykterhetsarbetet
förrän efter det han år 1877 ånyo bosatt sig i Sverige. Vid denna
tidpunkt lär han ha varit en ekonomiskt ganska väl situerad man. Efter
hemkomsten till fäderneslandet slog han sig till en början ned i Sundsvall
där han sysslade med affärsverksamhet inom trävarubranschen — med
resultat att han ganska snart förlorade det mesta av sin förmögenhet.
Sedan han bättrat på finanserna något genom att åtfölja ytterligare en
skara emigranter till Amerika slog han ned sina bopålar i Gävle och
startade där en intensiv nykterhetspropaganda. Bl. a. utgav han tidningen
Nykterhetskämpen samt uträttade som talare och skribent ganska mycket
i syfte att göra helnykterhetsidéerna kända. Den svenska
nykterhetsrörelsen befann sig vid denna tid i en förfallsperiod och de
nykterhetsföreningar, som ännu formellt existerade på en del platser, förde en tynande
tillvaro. Anhängarna av den gamla måttlighetsprincipen hade stort
inflytande på rörelsens ledning och sågo med ganska oblida ögon de spridda
försök som gjordes att organisera en på helavhållsamhetens grundval
baserad nykterhetsverksamhet, ägnad att fullfölja den Wieselgrenska
rörelsens stolta traditioner. Bergström valde resolut sin plats bland dem
som ivrade för en radikalisering. I en några år senare utgiven liten skrift
("Vem har rätt?") berättade han om hur han under Gävle-tiden ganska
snart kom till den övertygelsen att "de Hagberg-Lagergrenska
nykterhetsföreningarne" icke kunde förväntas "leda till annat mål än att
möjligen uppehålla en tidskrift, om vars gagn för nykterhetssaken man hade
anledning hysa tvivel". Han försökte därför åstadkomma "bättre
organiserade föreningar", inom vilka man "kunde uppfostra en kärntrupp av
nykterhetsmän". Han skrev till Amerika och England och rekvirerade
skrifter för att lära känna de olika slag av nykterhetsorganisationer som
voro verksamma i dessa länder. Alltfort stod han dock villrådig och
hos sina meningsfränder i Gävle tycks han ha funnit ringa gehör för sina
reformplaner.
Omsider bestämde han sig för att göra en resa till England för att
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
