Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det bör glädja varje ärligt godtemplarhjärta att fà vara med om detta
jubileum, liksom det är anledning till glädje och lycka att deltaga i I. O.
G. T:s pa människokärlekens grund byggda arbete. För många, många
tusen har I. O. G. T. varit ett hem, ett stöd, en tryggande hamn, och
säkert är det många, som i dessa dagar med tacksamt hjärta blicka
tillbaka på hänsvunna dagar och ali den lycka, som I. O. G. T. berett dem.
Känns det ej varmt och skönt att vara en länk, om än aldrig så späd,
i den människokedja, som under I. O. G. T:s vita, korsprydda fana
omspänner världen och som fört Lyckans solsken in i tusentals hem? Och
bör icke i jubileets stunder den känslan rotfästa sig i värt inre, att vår
uppgift som godtemplare kräver djupaste allvar, bestående intresse och
fast offervilja?
Det är ett stort och betydelsefullt steg, när man ansluter sig till I. O.
G. T. Det är icke en handling av lekens natur. Det innebär omdaning
av tänkesätt och synpunkter i många avseenden. Detta steg ger stöd åt
den anslutne, men, ännu mer, det innebär medverkan i en
genomgripande social strävan, som siktar mot hemmens och samhällets förkovran
och utveckling i rätt riktning.
Alltså, min vän, när du trädde in i I. O. G. T. såsom en dess medlem
och gjorde det med uppriktigt hjärta, så tog du avsteg från den
slentrianmässiga väg, på vilken ännu de flesta vandra, mången mot sitt fördärv
och andra för att draga fördel av medmänniskors kortsynthet och slaveri
under sed och begär. Och den dagen, när detta skedde, är och förblir
en stor märkesdag i ditt liv.
Minns du dagen, när du tog det steget? Det ligger något av
trofasthet i att alltid minnas den dagen och vad som då förekom. Den 17 jan.
1880, då jag trädde in i I. O. G. T., glömmer jag aldrig. Den dagen
betraktar jag som min andliga födelsedag, och jag firar minnet därav
med mera glädje än av den dag, då min fysiska varelse såg dagens ljus.
Godtemplarorden har tidigare jubilerat, när den fyllde det antal år,
som sedvanligt ägnas hyllning, och nu skall den fira halvsekelminnet,
men även vi enskilda borde ha våra jubileumsdagar till erinran av vårt
inträde i Orden. Sätta vi verkligen värde på att vara medlemmar av
I. O. G. T., så utnyttja vi detta till hugfästande av den stora
märkesdagen och till stärkande av vår hängivenhet.
Jag har iakttagit, att många icke i sitt minne bevarat dagen och
stunden för sitt inträde i I. O. G. T. Hur är sådant möjligt? Togo de
händelsen så litet allvarligt? Var inträdet för dem en betydelselös akt, en
handling av samma natur, som den, då de besökte en marknad eller för-
67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
