Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
medlemmar, ansåg den sig böra sända ett ombud. Härtill valdes dess
22-ärige sekreterare, Oskar Eklund. Egendomligt nog finnes ej hans namn
i fullmaktskommitténs rapport, och man skulle nästan kunna tro, att han
rönt samma öde som Olof Bergström, d. v. s. ej blivit insläppt. Att han
dock varit med framgår dels av den omständigheten, att han insattes som
medlem i en kommitté, och dels därav, att han med 20 röster mot 17, som
tillföllo en amerikan, valdes till marskalk. Oskar Eklund är sålunda den
förste, som i världsstorlogen representerat de svenska godtemplarna och den
förste svensk,som beklätt en tjänstemannaplats inom den högsta storlogen,
sedan Orden infördes till vårt land. Hans inval kan på samma gång
betecknas som en honnör för Sveriges storloge, som redan så tidigt som 1883
stod som nummer tre ifråga om medlemsantal. Valet av Stockholm som
plats för nästa möte vittnar också om den uppmärksamhet Sverige
tilldragit sig inom godtemplarvärlden.
Det säger sig självt, att världsstorlogemötet i Stockholm år 1885 var
en stor händelse inom Sveriges godtemplarvärld. Vilket arbete hade ej
utförts under dessa första fem är av storlogens tillvaro! Logernas antal
var inemot 900, och medlemsantalet omkring 40,000. Malins kunde med
fullt fog skänka sitt erkännande åt Sveriges storloge och vad som av
densamma blivit uträttat.
Sveriges storloge hade också gjort allt för att bereda världsstorlogen ett
värdigt mottagande. I Stockholm hade det till och med bildats en
engelsktalande loge vid namn "Welcome", och som lokal för världsstorlogens
sessioner hade man erhållit riksdagshuset.
För världsstorlogen själv var mötet i Stockholm på sätt och vis ett
evenemang. Det var första gången i Godtemplarordens historia, som den
högsta logen höll sitt möte i ett icke-engelsktalande land. Genom att så
göra betonade den ytterligare sin kosmopolitiska karaktär.
Mötet präglades av den mest entusiastiska stämning, och ett flertal
viktiga frågor av principiell och konstitutionell art diskuterades.
Trots de framgångar, som vunnits under de föregående åren, hade man
dock inom de bada grenarna både i Sverige och inom övriga delar av
världen kommit till insikt om att söndringen var en källa till svaghet.
Vid världsstorlogemötet i Stockholm framfördes återföreningstanken av
B. Strömberg, som inlämnade en skrivelse rörande en sammanslutning
med den amerikanska grenen. Skrivelsen hänsköts till världsstorlogens
verkställande råd, och Malins fick i uppdrag att avge ett yttrande
angående densamma. I Amerika var John B. Finch, som 1884 valts till sin
organisations högste chef ivrigt sysselsatt med att utföra det förarbete,
102
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
