Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
berör han en mängd intressanta spörsmål rörande förhållandena inom
Sveriges godtemplarvärld. Han yttrar, att det var trenne saker, som
förbryllat honom under hans besök i Sverige: Godtemplarnas nästan
allmänna bruk av maltdrycker, den personliga rivaliteten och avundsjukan
hos deras ledare, och de tilltrasslade ekonomiska förhållandena. Han
omnämner att storlogens verkställande råd den 3 januari 1888, på grund av
världsstorlogens beslut i maltdrycksfrågan, hotade att återlämna
storlogens charter under förklaring, att det stode maktlöst, då det gällde att
genomföra lagen om förbudet att förtära maltdrycker. Ännu en gång,
den 28 februari 1888, ställde storlogens verkställande råd chartern till
hans disposition under förklaring, att "de nödgades slita det internationella
bandet, så framt han ej kunde i väsentlig grad lätta de bördor, han var
ur stånd att helt och hållet avlyfta". Det gällde inköp av arbetsmateriel
från världsstorlogen och andra ekonomiska förhållanden mellan storlogen
och världsstorlogen.
I sin rapport lämnar Turnbull en korrekt framställning av det
olycksdigra Malmömötet, då Sveriges godtemplare ånyo söndrades i tvenne läger.
Han slutar sin rapport med några ord om Axel Johanson och de som
följde honom: "Jag var högst missbelåten med Axel Johansons och hans
anhängares uppträdande, vilket stod i bjärt kontrast mot deras
föregivna stora religiositet. Under förklaring, att de lämnade I. O. G. T.,
angrepo de världsstorlogen på det mest oförsynta sätt, talade om ett
utländskt ok och uppmanade de frihetsälskande godtemplarna i Sverige att
frigöra sig från det diktatoriska ledarskapet av en utländsk,
penninghungrig och skattkrävande myndighet och förena sig med Sveriges nationella
storloge."
Stackars Turnbull, han tyckte nog, att han stuckit huvudet i ett riktigt
getingbo!
Världsstorlogemötet i Chicago 1889, det första efter återföreningen,
var ett arbetsfyllt möte och det pågick i ej mindre än åtta dagar.
Sveriges storloge var representerad genom tre ombud, Oskar Eklund, Johan
Ahlén och B. E. Höckert. De insattes alla i olika kommittéer och Oskar
Eklund utsågs till biträdande sekreterare.
Trots den medlemsminskning, som blev en följd av söndringen
i Malmö, intog Sveriges storloge vid mötet i Edinburgh 1891 andra
platsen ifråga om medlemsantal. Edvard Wavrinsky börjar alltmer framstå
som en förgrundsfigur i den internationella godtemplarvärlden. Han
valdes i Edinburgh till ordensrådgivare och vid världsstorlogemötet i Des
Moines 1893 föreslogs han till International Chief Templar.
XO5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
