Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tarrörelsen, som varit med från början eller eljest satt sig in i
arbetarrörelsens tidigare historia, måste med tacksamhet erkänna den helt
enkelt ovärderliga insats, Godtemplarorden gjort för arbetarklassens
höjande, dels genom sitt arbete för ökad folknykterhet, dels och kanske
inte minst genom sitt allmänna fostringsarbete med dess mycket stora
betydelse även för den fackliga och politiska arbetarrörelsen.
Åtminstone gäller detta våra gruv- och brukstrakter i mellersta Sverige.
Det var en helt naturlig utvecklingsgång, att inom Godtemplarorden
dess fostrings- och bildningsverksamhet utvecklades och omformades till
ett speciellt och fristående folkbildningsarbete. Initiativet togs av några
varmhjärtade folkbildningsvänner inom Orden, Edvard Wavrinsky,
Oskar Petersson, Johan Bergman m. fi. Redan 1892 väcktes förslag om
ordnad studieverksamhet i Godtemplarordens loger, liknande den, som
bedrevs inom Orden i Förenta staterna. Utredningsarbetet tog
emellertid några år i anspråk. 1894 tillsatte storlogen en studiedirektor,
vartill utsågs lektor Johan Bergman, samt en studiekommitté med
uppgift att utarbeta en plan för verksamheten. Följande år, 1895,
fattade Sveriges storloge beslut om startandet av en studieverksamhet vid
sidan av sitt egentliga arbete, en upplysningsverksamhet, som visserligen
i första rummet skulle omfatta alkoholfrågan men dessutom också avse
en allmän höjning av medlemmarnas kunskaps- och bildningsnivå.
En fullständig plan för arbetet utarbetades av fil. kand. V. A. R
i-n an der, som 1897 valts till studiedirektor och som sådan kvarstod
till 1902.
Den nya verksamheten använde sig av en gammal känd och
beprövad form — skolkursens. Dessa kurser kallades till en början
studiecirklar, längre fram studiekurser. De skulle omfatta dels
nykterhetsfrågan, dels kurser i olika ämnen, räkning, svenska språket, tyska,
engelska, hälsolära, geografi, historia m. fi. — Under åren 1895—1902
höllos i medeltal c:a 20 sådana kurser på olika platser i vårt land.
Säkerligen gjorde dessa kurser också mycket stor nytta.
Från och med arbetsåret 1900—01 bildades dessutom s. k. läsecirklar,
vilka fingo låna av storlogen upprättade vandringsbibliotek, och vilka
skulle vara en ersättning för studiekurser på platser, där man inte kunde
få till stånd verkliga studiekurser.
Under samma arbetsår lämnades också för första gången anslag å
högst 50 kr. pr år till föreläsningsföreningar, vilka anordnade minst
två föreläsningar i alkoholfrågan, och av vilkas styrelse minst en
medlem tillhörde Godtemplarorden. Sådana anslag utgingo ända till år 1910.
9 137
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
