Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flertalet äldre godtemplare, som befarade att "reformationen" skulle
medföra ödesdigra konsekvenser för Ordens framtida liv. Ingendera parten
bemödade sig om att förstå den andra och striderna blevo efter förbundets
tillkomst och en tid framöver hätska och tidvis personligt inriktade. I
"Unga Tankar" — eller "Gröna Tankar", som en värderad ordensmedlem
ur den äldre falangen döpte tidningen till — stormade det unga och
het-levrade gardet, i "Reformatorn" skötte "Värner Blåklint" och Alexis
Björkman m. fi. karbasen. Fraktioner bildades i såväl grundloger som
högre instanser och tjänstemannaplatserna intresserade medlemmarna som
aldrig senare. Godtemplarorden blev den lidande fast ingen önskade
detta. Båda parterna voro besjälade av den uppriktigaste önskan, att
tjäna moderorganisationen och dess idéer. Men inbördesstriden tog så
mycken tid och kraft, att det knappast blev något över för arbetet utåt.
Ungdomsförbundet, som representerade missnöjet, marscherade dock
raskt framåt. Medlemssiffran ökades ända till år 1909, då 7,020
medlemmar rapporterades, fördelade på 117 avdelningar. Härmed var
emellertid kulmen nådd för åtskilliga år fram i tiden och förbundets styrelse
fick det i fortsättningen mera bekymmersamt än förut i arbetet att hålla
skarorna samlade. I kassan rådde ständig ebb, ungdomsmötena
misslyckades i ekonomiskt avseende, "Unga Tankar" krävde tillskott, och
agitationen, som skulle hejdat tillbakagangen och tillfört förbundet ny
arbetskraft, måste åsidosättas.
Det kom emellertid en vändpunkt: kongressen i Göteborg och
ungdomsmötet i Borås 1911. Det senare tillförde förbundets kassa en
välbehövlig förstärkning och den förra riktade godtemplarungdomens
blickar utät, pä positiva arbetsuppgifter. Göteborgskongressen beslöt
igångsättandet av en "Godtemplarungdomens förbudsagitation", och
planen fullföljdes i samarbete med storlogens verkställande råd. Den 31
mars—14 april 1912 slog S. G. U. sitt första stora slag utåt. Hundratals
förbudsmöten anordnades över hela landet, och de, som förut med löjet
spelande i munvinklarna betraktat de unga godtemplarnas organisation,
ändrade uppsyn och lite varstans började man få klart för sig, att
förbundet dock kunde bli en faktor att räkna med, sedan det genomlidit
de sjukdomar, som höra barnaåren till. Flertalet av de äldre
inregistrerade med tillfredsställelse förbundets arbete.
Respekten för förbundet ökades även bland den stora allmänheten, då
förbundet vid julen 1914 tog initiativet till alla de fredsmöten, som
da höllos, och vid vilka fredsviljan i Sverige manifesterades pa ett sätt,
som icke lämnade någon i ovisshet om, att en önskan och en strävan
184
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
