Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid separationerna 1888 och 1889 gingo här och var ordenshusen
tillsammans med de där bosatta logerna över till andra
nykterhetsorganisationer, och försök att på laglig väg få husen tillbaka till I. O. G. T.
misslyckades. Domstolarne voro nämligen allmänt av den åsikten, trots
konstitutionens tydliga uttalande, att det var logerna, ej Orden, som rådde
om ordenshusen.
Antalet ordenshus inom I. O. G. T. (övriga nykterhetssällskap hade
naturligtvis även börjat skaffa sig dylika) i vårt land uppgavs 1893 till
120. Sedan dess har antalet mångdubblats, men att exakt uppgiva
detsamma är icke möjligt. Den vid 1920 års storlogemöte tillsatta
ordenshuskommittén, vars första uppgift skulle vara att registrera alla ordenshus
inom landet och Orden, rapporterar i sin rapport till 1923 års storlogemöte
639 ordenshus, men därjämte uppgivas i rapporten över 300 platser, där
enligt uppgift ordenshus skulle vara tillfinnandes. (Åtskilliga av dessa
ha sedermera inkommit.) Hela antalet skulle alltså vid denna tid ha
varit cirka 950. Då man vet, att rätt många ordenshus blivit byggda på
de senare åren, kan man säkerligen nu anslå hela antalet till 1,000, även
om ett eller annat gått ifrån Orden sedan 1923. Ett par ha bevisligen
brunnit ned, men troligen ha nya byggts i deras ställe.
Det första ordenshuset i Sverige kom till stånd i Arboga; det invigdes
den 4 december 1881. Det var 1923, jämte skogslotten Fagerhult,
taxe-ringsvärderat till 43,100 kronor.
Bland andra ordenshus från 1880-talet må nämnas de i Gävle,
Eskilstuna, Nyköping, Eslöv, Östersund (på sin tid kallat för världens största
ordenshus), Söderhamn och Vaxholm.
Flere fruktlösa försök ha gjorts att i huvudstaden skaffa godtemplarne
ett eget hem. Sedan 1908 finnes emellertid där fastigheten Tunnelgatan
19, vilken äges av Stockholms godtemplares i:a byggnadsförening
(representerande 8 loger). "Skandinaviens största nykterhetspalats", som det
blivit kallat, var 1923 taxeringsvärderat till 900,000 kronor.
Större eller mera gedigna ordenshus finnas för övrigt numera på många
platser, bland vilka kunna nämnas Norrköping, Hälsingborg, Malmö,
Uppsala, Örebro, Västerås, Sundsvall, Borås, Tierps köping, Molkom
(Solhälla), Svärdsjö (Godtemplarstugan) och Hedemora (Sveasalen).
Förr var det vanligt, att man sände in ett upprop om bidrag till
Reformatorn, då man var betänkt att bygga ordenshus på någon plats.
19 267
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
