Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid den tidpunkt, då Orden infördes till Sverige, var gradväsendet i
väsentliga avseenden annorlunda organiserat än nu. "Principiellt"
arbetade grundlogerna då i tre grader, en anordning som man känner igen
från bl. a. Johannes-frimureriet. Vidare fanns då som nu en
storlogegrad och en "världsstorlogegrad" samt inom den hickmanska
ordensgrenen jämväl en "ädel storlogegrad", vilken senare dock utdelades endast
inom sådana områden där "ädel storloge"-institutionen var i tillämpning.
Av praktiska skäl började man emellertid tidigt uppdraga åt för
ändamålet instiftade s. k. "gradtempel" att meddela andra och tredje graden
å sådana orter där mera än en grundloge existerade. Endast loger, som
icke voro anslutna till något "gradtempel" ägde rätt att själva meddela
jämväl andra och tredje graden. Det första gradtemplet i Sverige
instiftades i Arboga redan den 10 mars 1880, alltså före "Arboga-storlogens"
tillkomst och innan striderna emellan "hickmaniter" och "maliniter" tagit
sin början inom den svenska godtemplarvärlden. Sedan hickmaniternas
högsta ordensledning vägrat erkänna "Arboga-storlogen" och denna
sålunda blivit urständsatt att lagligen fortsätta sin verksamhet, blev det
under någon tid framåt gradtemplet i Arboga, som med självtagen rätt
fungerade såsom "huvudloge". Här löpte trådarna samman, berättar
den gamle västmanländske D. S., Karl Anderson i Arboga, tidn.
Väst-mannias jubileumsnummer år 1919. Vid gradtemplets möten föredrogos
brev från överste J. Hickman i Amerika, d:r Lees och Joseph Malins i
England, Tolnæs i Norge m. fi. och beslöts om svar å dessa skrivelser.
Här mottogos ombud från logerna för radslag om hur arbetet borde
bedrivas. Härifrån sändes också, på begäran av Tolnæs, hr P. Öström till
Göteborg för att söka återställa freden i den splittrade logen "Klippan
n:r 1" — vilket dock misslyckades. Till Köping sändes delegerade för
att ingripa mot dansorgierna i logen "Hoppets här". Det inträffade
t. o. m. att självaste Olof Bergström kallades att inför gradtemplet svara
på vissa mot honom riktade anklagelser. Bl. a. hade han i en broschyr
benämnt Joseph Malins "en stor bedragare". Det märkligaste i hela
historien är att Bergström verkligen erkände gradtemplets befogenhet som
domstol och ingick i svaromål.
Det framgår härav att redan detta första gradtempel icke alldeles
saknade ansatser att utveckla sig till organ för en med Ordens demokratiska
kynne oförenlig "höggradsstyrelse". Lyckligtvis tillbakavisades dessa
tendenser med kraft sedan förhållandena inom Orden hunnit bli mera
stadgade. Den "malinska" storlogen fastslog å sitt möte i Eskilstuna den
31 okt.—i nov. 1881 att gradtemplen icke finge besitta någon myndighet
276
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
