Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men det oaktat icke utan ali eftertanke svarade jag därför ja till min
fars fräga. Och sä blev jag i vanlig ordning medlem av Godtemplarorden.
Intagningsceremonien efterlämnade ett gott intryck. Den var
högtidlig och tilltalande. Den utfördes också med allvar och skicklighet.
Tjänstemannauppsättningen i "Elias Sehlstedt" var mönstergill på den
tiden. Det var för övrigt tradition att så skulle vara. Logen räknade
ett par hundra medlemmar, och bland dem fanns det en hel del folk
med betydande kunskaper och stor vana att uppträda.
Från början kände jag mig ganska främmande i miljön. Jag var ju
nyss kommen från "de stora vidderna" och hade ännu tankarna knutna
vid de närmast gångna årens vida färder och vitt skiftande upplevelser.
Men det dröjde ej länge, förr än jag lärde mig förstå själva idén i
nykterhetsarbetet, och jag greps av dess innehall. Och därefter kom jag pä
allvar med i arbetet.
Detta var till största delen de äldre medlemmarnas förtjänst. De
förstodo att väcka hag och intresse för verksamheten. Med entusiasm och
under uppoffring av både tid och pengar arbetade dessa outtröttligt i
Ordens tjänst. Män och kvinnor, grånade i hårt förvärvsarbete,
hantverkare, tjänstemän och studerande, somliga med god, andra med svag
ekonomisk ställning, en del beroende blott av sig själva, många åter i
huvudsak av andra, alla deltogo de efter bästa förmåga samt med liv
och lust i såväl den inre som den yttre verksamheten. Mångtaliga voro
de uppdrag, som skulle utföras varje vecka, somliga rätt besvärliga och
tidsödande, ofta även i någon mån obehagliga, men det fanns många villiga,
ingen sade nej till en anmodan, om icke giltiga orsaker förelågo. En särskild
omvårdnad ägnades de nyintagna. Dessa behövde aldrig sitta ensamma
och som främlingar pa sina platser, utan de största ansträngningar
gjordes för att de skulle känna sig hemma, så småningom införas närmare i
ordensarbetets uppgift och även finna ett visst mått av nöje och
uppmuntran i sammankomsterna. Arbetet i dess helhet var alltså väl
planlagd. Stark tro, god vilja och arbetsförmåga förde hela verksamheten
framåt. Allt gick väl ihop. Medlemsantalet växte, ekonomien var god
och agitationen fördes med iver och under lyckliga former. De
offentliga festerna kunde alltid påräkna ett stort antal deltagare, vare sig de
höllos i kyrkan, i läroverkets högtidssal eller i arbetarföreningens stora
lokal. Detta berodde givetvis bland annat därpå, att programmen valdes
med största omsorg och att framstående personer, t. ex. biskop Martin
Johansson och andra, ställde sig till förfogande med föredrag och annan
medverkan. Men framför allt hade framgången sin grund i den entusi-
298
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
