Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dess syster är kärlek, de svagas beskydd, som ger men ej kräver tillbaka,
som tröstar de sorgsna, ger hungern bröd och värmer, när stormarna skaka.
För intet hon fruktar; mot orätt och väld, hon höjer den stålblanka
skölden.
Åt frysande nästa vid sluten port hon delar sin kappa i kölden.
I renhet hon söker sitt bästa värn, rent strålar dess bländvita änne.
Dess rustning är fri från vank och fläck, och trohet är gördelns spänne.
Nu sova de gamle. Ej skallar mer deras hornrop vid stängande muren.
Förrostat är harnesk och silverskir, och tystnad är trubaduren.
Men vida i välvande seklernas lopp går längtan, som drev dem till handling.
I människobröst står den åter opp, trots släktens och tiders förvandling.
Och sanning är pärlan vi söka ännu, som anats i fädernas drömmar.
Vi skymta dess glans genom piskande skum i botten av ödenas strömmar.
Och kärleken lever, den ädles värv dess livande dofter andas.
Och brinnande tro skapar ännu hopp för tider, som rodnande randas.
De sargade, slagna i livets dust vår längtan vill närma mot ljuset.
I kommande släkt bygges skönare liv för dem, som gått vilse i bruset.
I drömmar och dåd växer ny en värld, där ingen våndas och lider,
då våldet är dött och rättfärdighet rår för människornas gärning omsider.
Nu ljusnar det åter mot kämpande tid, då sanning skall skapas ur sagan.
Där gisslet gått fram som en vinande vind, skall kärlek ta arv efter agan.
Nu kallar oss fädernas riddarebragd till storm emot fiendens vallar.
En oövervinnelig fylking till slag rycker ut när stridsluren skallar.
Mauritz Enander.
VETERANERNA.
(Vid fyrtiofemårsjubileet 1924.)
De höjde sina fanor i nödens mörka tider,
de kommo som befriare från lastens tyranni,
de kämpade med frejdigt mod i många heta strider.
Sin ungdoms tro, sin mandoms kraft de offrade däri.
I deras hjärtan tändes klar den varma kärleks låga
och plikten bjöd dem offra allt för slagna bröders väl
och under fanans sidenvåd de ville enigt tåga,
där bodde segerviljans glöd i varje kämpes själ.
375
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
