Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nattens lampor. Av P. Nilsson-Tannér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATTENS LAMPOR.
(Vid studiecirklarnas 25-årsjubileum.)
Genom tidens mörker mången lampa lågar
och långa rader ranka, raka ljus,
de stråla genom låga fönsterbågar
i tysta, glada, små, små svenska hus.
Kvällens mörker under höstligt tunga skyar
är icke nu så hedniskt tungt och tryckt.
Här ligga landets tusen fjärran byar
som vintergator, glittrande och tryggt.
Nordan sveper icke lika hård och bitter
som förr från fjällens krön mot bygdens vret.
Vid brasan dådlös inte längre sitter
en ensam, skräckstämd stackars mänsklighet.
Inga gastar, inga troll och spöken härja
och inga signeriers onda band
och ingen vilar vid sitt svärd, en värja,
ty ljusen vaka i ett upplyst land.
Genom tidens mörker lysa lampors lågor
som gyllne stjärnor i en sagostad,
och vid var liten låga stiga frågor,
och svaren ges från nötta böckers blad.
Natten skrider. — Någon bladen vänder
och lågan flämtar; frågar’n har fått svar —.
Och nattens ljus de släckas ett om sänder,
och gryningstimmen kommer, kort och snar.
Nattens vaka, hell! Och hell de ljus, som brinna,
och hell det ord, som boken ger i natt!
Och hell er alla, ni som lyckats finna
i stilla stunder någon kostbar skatt . . .!
P. Nilsson-Tannér.
378
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
