Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiska fragment
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upprorsförsök, som var utsatt att äga rum i augusti
1803. Han hopsamlade ett vapenförråd i Dublin och
försäkrade sig om hjälp från ett par av deltagarna
i 1798 års uppror. Men redan i juli spordes att
planen var känd, och i desperation försökte han i
spetsen för endast 100 man att intaga Dublins slott.
Han fick en oväntad men ovälkommen hjälp av
pöbeln, som på öppen gata mördade en gammal
vördnadsvärd överdomare, och i förtvivlan däröver
flydde Emmet från platsen. Han blev emellertid gripen
och dömd att först hängas och sedan halshuggas.
Hans försvarstal inför domstolen är ett av de mest
lysande prov på irländsk vältalighet, och hans
dödsdag, den 20 september, räknas ännu bland Irlands
nationaldagar.
DANIEL O’CONNELL
År 1805 inträdde Grattan i det förenade brittiska
parlamentet och återupptog genast kampen för
emancipationsidén, ehuru länge utan framgång.
Men snart framträdde vid hans sida en annan
storman, advokaten Daniel O’Connell, som år 1800
hållit sitt första offentliga tal mot unionen med
England. Han var liksom Grattan en utmärkt talare
och folkledare och förde liksom han striden med
strängt konstitutionella vapen, men han var av
hårdare virke och försmådde ej att genom en våldsam
agitation sätta sinnena i brand. År 1823 bildade
han the Catholic Association, som snart samlade alla
Irlands katoliker. År 1828 blev Wellington
premiärminister; han var själv irländare och kände
sitt folk; han insåg att emancipationsfrågan endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
