Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Första kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIVETS IRRGÅNGAR ii
hade teatern nu nyhetens behag för honom, och provet
slog ganska väl ut. Han köpte sig alltid i god tid
biljett långt bort på en rad, där ingen av hans bekanta
på parketten kunde se honom, eller helst i en
avant-scensloge, där han kunde sitta alldeles gömd i en vrå.
Men då ett par akter gått, började han bli tankspridd,
han kunde ej följa med vad som tilldrog sig på scenen,
han längtade hem till sitt tysta rum, till dess mjuka
matta, som ej skvallrade om hans irrande steg, till dess
nedfällda gardiner och till viskybuteljen. Begäret blev
honom, övermäktigt, han smög sig ut i buffén och
störtade i sig ett glas konjak, som om han hastigt blivit
illamående, men det ena glaset ropade på det andra, och
snart insåg han, att han var för svag att gå på teatern
ensam, han måste ha sällskap, någon att ta hänsyn till
och blygas för. Han hade intet val; han hade under de
sista åren så skilt sig från alla sina kamrater på
ämbetsverket, att han ej kunde förmå sig att försöka sluta
sig till dessa igen, ens för en teaterkväll, och ingen av
dem skulle för resten vilja sitta med honom där uppe
i en undangömd vrå. Han hade ingen annan att vända
sig till än sin lilla dotter, och på det sättet var det
Yvonne, som omedvetet räddade honom från att bli
drinkare.
Hon var endast elva, tolv år då dessa täta
teaterbesök började, och hon förstod ju ofta ej så mycket av
vad som tilldrog sig på scenen, men det intresserade
honom att se, hur hela denna lavin av intryck från en
för henne främmande värld hastigt bragte den unga
hjärnan till mognad, utan att egentligen förvirra den,
därtill var den alltför sund och klar av naturen. Det
blev en störtsjö av frågor, som han hade svårt att
parera och därför ofta lämnade obesvarade, och det blev
framför allt en välbehövlig ny tillgång på samtalsäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
