- Project Runeberg -  Livets irrgångar /
78

(1934) [MARC] Author: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Sjätte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

78’ ERNST LUNDQUIST

gårdarna, medhjälpare, som arbetat för firman redan
på hans fars tid, nxen nu var det fråga om ett stort
skogsköp, och då måste han vara med själv. Yvonne
satt där med ett stelt leende på sitt ansikte och kunde
ingenting säga.

—■ Men innan jag reser, sade han, vill jag be er om
en liten tjänst. Han tog upp en pennkniv ur
västfickan och räckte henne den. Vill ni inte vara god och
sprätta bort sorgfloret från min rockärm?

Hon såg upp häpen.

— Skall jag —?

— Ja, just ni. Naturligtvis kunde jag göra det själv,
men jag har nu en gång fått den idén, att det är ni,
som skall göra det.

— Nåja, om ni nödvändigt så vill...

Hon tog den uppfällda pennkniven och började syssla
med hans ärm. Sorgfloret var endast fäst på några
få ställen, och det hela borde ha kunnat vara gjort på
ett ögonblick, men det gick oerhört långsamt för
henne. Hon bar sig fubbligt åt. Tätt nedanför sin haka
hade han hennes gyllenröda hårmassa, och han böjde
på huvudet och strök lätt sin kind däremot. Hennes
hand som höll kniven, började darra, men hon ändrade
ej ställning.

Så var det då äntligen gjort, och Herbert drog
långsamt sorgfloret av ärmen, vek ihop det och lade
omsorgsfullt in det i sin plånbok.

— Tack, sade han. Och nu...

Hon hade rest sig upp och ryckt till sig sin
sportmössa, som hon lagt på bänken. En instinkt drev
henne att ta till flykten, hon visste ej för vad, hon
tyckte, att allt dansade omkring för hennes ögon, och
hon kände, att hon måste gå, springa, röra sin kropp
häftigt, annars skulle hon bestämt svimma. Men i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:01:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/irrgang/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free