Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Tolfte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIVETS IRRGx\NGAR i67
ordet »undantagsöde», som kommit flygande
någonstä-des ifrån, ur det mörker, som omgav henne.
Undantagsvarelse! Ett öde som ingen annans!
Det blev den gamla fixa idén, som räddade hennes
liv. Hon steg ned från muren och satte sig på
gräsvallen, ty benen ville ej bära henne. Nej, hon skulle
bära sitt öde, hurudant det än blev. Det var kanske
meningen med de där orden, som förföljt henne sedan
barndomen. Hon gjorde ett stolt kast med huvudet.
Hon var brottslig och namnlöst olycklig genom sitt
eget förvållande, men allt skulle hon bära utan feghet,
inte låta krossa sig. Någon liten trasa av sitt
människovärde måste hon väl kunna rädda åt sig att skyla
sin skam med i den landsflykt, där hon nu gick att
gömma sig.
Hon reste sig och började långsamt gå mot utgången.
Tor var borta i dag, en affärsresa upp till Eda sågverk.
Han skulle inte komma hem förr än vid sextiden. Hon
hade alltså en halv dag på sig för att tänka. Men
hennes hjärna var klar nu och hon såg vägen, åtminstone
dess början, rakt utstakad framför sig. Ännu behövde
hon inte gå under i smuts och ömklighet. Hon skulle
brottas med sitt öde ända till sitt sista andedrag. Så
länge det var liv, var det hopp. Hon kände sig stark
nog att underkasta sig vilket kraftprov som helst. Det
enda hon inte orkade var att lassa på sig ännu mera
självförakt.
Och hon ville inte bedraga någon, allra minst Tor.
Han skulle inte behöva hjälpa henne i väg. Hon skulle
gå själv, utan förevändningar, utan knep och konster.
Hon skulle säga honom rent ut, att hon ville bli fri,
att hon inte älskade honom längre, och det var sant, ty
i denna stund älskade hon ingen i världen. Alla
känslor voro döda inom henne utom självuppehållelsedrif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
