Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första årgången - 1 Söndagen i Fastan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
dens och dödens fångar. Ebr. 2 : 14, 15; 9: 15. Varken i himmelen
eller på jorden fanns någon annan makt, som kunde tvinga honom
därtill.
Han måste dödas. Att hans död icke var nederlagets utan en
segerns död förkunnar han ock för sina lärjungar, i det han icke
blott säger dem, att han skall uppstå, utan även angiver på vilken
dag, nämligen på tredje dagen efter sin död.
Det är ett fruktansvärt vittnesbörd om alla människors djupa
fördärv oeh ondska, som Jesus uttalar i de orden, att han måste
lida mycket "av de äldste och av översteprästerna och av de
skriftlärda." Människan är så ond, att hon icke kan tåla eller fördraga
en god människa ibland sig. Det var icke blott de råa
krigsknektarna och hedningarna utan även kyrkans representanter och
huvudmän, som hatade Kristus ända därhän, att de icke blott dömde
honom till döden och utförde denna dom, utan de pinade honom både
före och under korsfästelsen.
Men när Clud hade bestämt, att Jesus skulle korsfästas oeh
dödas, voro då icke -alla dessa, som utförde dådet, utan ansvar? Nej,
de voro ansvariga för sina onda gärningar; och den dom, judarna
ådrogo sig därmed, vilar ännu tung över dem. Gud hade aldrig
bestämt, att någon skulle hata eller korsfästa Jesus. Han kunde själv
ock omedelbart hava räckt Jesus hela lidandeskalken. Men när
han förutsåg, att människorna i hat och fiendskap skulle, om de
eljes finge lov därtill, korsfästa Jesus, så utlämnade Fadern honom,
och Jesus överlämnade sig själv åt dem. Apg. 2: 23. Det djupaste
lidandet mottog dock Jesus direkt från sin fader under ensamheten
i Getsemane och mörkret på korset.
När Petrus får höra, att Jesus skall ryckas från hans sida och
på ett sådant gruvligt sätt avlivas, blir han så förvirrad, att han
tillrättavisade Jesus. Han visste, att han hade en sådan makt, att
ingen fiende skulle förmå att, skada honom, blott han använde den.
Men nu hörde han, att han icke ämnade använda sin makt. Detta
tyckte Petrus var en otillbörlig ja, enfaldig efterlåtenhet, som
Petrus ville rycka honom utur. "Petrus tog honom till sig och
begynte tillrättavisa honom och sade: Bevare dig Gud, Herre! Icke
skall detta vederfaras dig."
’ ’Men han vände sig om och sade till Petrus: Gå bort ur min
åsyn, satan; du är för mig en stötesten, ty du besinnar icke, det
Gud tillhörer utan det människor tillhörer."
Det var således själva djävulen, som lyckades att genom en Jesu
lärjunge fresta Jesus att undandraga sig det lidande, som skulle
bliva världens upprättelse och djävulens fall. Då Petrus gick,
fastän i okunnighet och av välmening djävulens ärenden var han i
detta avseende en satan = motståndare till Guds nådefulla
frälsningsråd.
Antingen frestelserna komma direkt från djävulen såsom i ök-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
