Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra årgången - 3 Söndagen efter Trefaldighetssöndag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328
26 Söndagen efter Trefaldighetssöndag.
Matt. 9: 9—13.
Att Kristi rike är ett nådens oeh förlåtelsens rike, dit arma
syndare kallas, oeh där de få hjälp, finna vi överallt i skriften och
icke minst i denna text. Det var icke visa, lärda och mäktiga herrar,
Jesus utvalde till utbärare av evangelium och utbredare av sitt rike
utan vanliga arbetare och till och med sådana, som fariséerna
kallade "syndare" såsom motsats till rättfärdiga, vilket de ansågo sig
själva vara. Det låg naturligtvis judarna emot att betala till
romarna. Därför voro även de män, som uppburo tullen, hatade a\
judarna. Det var icke heller ovanligt, att dessa tullmän togo mera,
än vad de hade laglig rätt till. Detta överskott behöllo de för sig
själva, vilket var tjuvnad. Med namnet publikan betecknades de,
som levde ett lastbart liv. Tullmännen blevo med anledning av ofta
förekommande bedrägerier betecknade såsom publikaner och
syndare och mycket hatade av judarna. Den sanne juden Jesus Kristus
har intet anseende till person utan älskar alla lika och kallar alla
till sig. Han försmådde icke tullnärerna, nej, icke ens när han
ur-valde sina tolv apostlar, såsom vi finna i dagens text.
"Oeh när Jesus därifrån gick förbi, såg han en man, som hette
Matteus, sitta vid tullen, oeh han sade till honom: Följ mig! Då
stod ban upp och följde honom". Vi känna ju denne tullnär
såsom en Jesu Kristi apostel och evangelist. När han i sitt evangelium
uppräknar apostlarna och nämner sitt namn, så giver han sig ock
benämningen "publikanen’.’. Matt. 10:3.
"Och det begav sig, att när han satt till bords i huset, se, då
kommo många publikaner och syndare och sutto tillsammans mea
Jesus och hans lärjungar". — Jesus är själva nådastolen, och han
utövade en mäktig dragning på de förlorade. När han gick in till
Matteus, så fingo dessa mod att också gå in där. Och de blevo icke
utvisade av de förlorades Frälsare. Att äta med någon betecknacre
enligt österländskt bruk ett särskilt vänskapsförhållande.
"Och när fariséerna sågo det, sade de till hans lärjungar": —
de vågade icke alltid att angripa Jesus, men då vände de sig med
desto större häftighet emot lärjungarna — "Varför äter eder
mästare med publikaner och syndare?" Men när Jesus hörde det, sade
han till dem: "De helbrägda behöva icke läkare utan de kranka".
O, den ljuvlige Frälsaren! Huru nådefullt försvarar han icke
dem, som taga sin tillflykt till honom! Fienderna kunna icke göra
någon invändning mot Jesu enkla, ur det dagliga livet gripna exem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
