Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra årgången - 13 Söndagen efter Trefaldighetssöndag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•362
För vilken vill lian då dölja det (Guds sanna kännedom) ? —•
För visa och kloka. För vern vill han då uppenbara det? För
enfaldiga. Han vill dock, att alla skola komma till kännedom om sin
oförmåga och till insikt om sitt behov av honom, på det att han
måtte få uppenbara evangelii hemlighet för dem.
Det blir odrägligt tungt, då man söker komma till rätta, söker
sanningen, vill ha sin själ frälst, och man får erfara, att det är
omöjligt. Matt. 19: 26. Kännedomen om sin hopplösa belägenhet är dock
nödvändig, ty eljest aktar man icke på denna ljuva inbjudning av
vår dyre Frälsare.
’’Kommen till mig, I alle, som arbeten och ären betungade, och
jag skall vederkvicka eder. Tagen på eder mitt ok och lären av mig,
ty jag är mild och ödmjuk i hjärtat, och I skolen finna ro till edra
själar, ty mitt ok är ljuvligt, och min börda är lätt."
’ ’Ro’’ — det är vad alla söka men som ingen kan skaffa sig.
När det gäller jordiska sysslor, kan man i visst avseende säga, att,
när man gjort sin plikt i sitt kall, så får man ro. När dagsarbetet
är slut, får arbetaren ro. När skolbarnet lärt sig sin läxa, får det
ro o. s. v. Och i frälsningsfrågan har Jesus så helt och fullkomligt
uppfyllt alla människors alla plikter både i görande och lidande
lydnad, att han har ro för alla och inbjuder alla till sig för att finna ro.
Han tilltalar och inbjuder särskilt de i kännedomen nödställda,
de eländiga, hopplösa, under skuldbördan och oförmågan tryckta.
Andra får han icke att hörsamma inbjudan. Men vad han bjuder
dessa på, har han gjort för alla. Därför inbjuder han ock hela
världen. Han säger: ’ ’Vänden eder till mig, så värden I saliga, alla
världens ändar." Es. 45: 22.
De skriftlärda hade skolor i Israel. Lärarna i dessa skolor voro
i regel hårda och stolta och skollagarna stränga. Lärjungarna i
dessa skolor måste dock underkasta sig föreskrifterna, vilket ofta blev
ett gruvligt ok och en tung börda.
Jesus är den store och sanne mästaren, rabbinen. Han är ock
motsatsen till lärarna i de fariseiska skolorna, ty han är mild och
ödmjuk i hjärtat; de fariseiska skollagarna voro oroande och
betungande, hans äro vederkvickande och rogivande, hans ok är
ljuvligt, och hans börda är lätt.
"Han har sönderbrutit våra bördors ok, våra skuldrors ris och
vår plågares stav och bär hela herradömet på sina axlar. Es. 9:
4—6. Han bär både lärjungen och hans bördor. Det kan man
kalla ett ljuvligt ok och en lätt börda, en vederkvickande skola. Ja han,
som har stiftat frid genom blodet på korset, har ro att bjuda på, och
ingen annan har det.
O, att alla bleve så enfaldiga, att han finge uppenbara denna
ro för dem! Och må särskilt de betungade, de av synd, bekymmer,
lidande och hopplöshet nedtryckta själarna hörsamma den ljuva
inbjudningen till vila, ro och vederkvickelse! Redan genom Esaias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
