Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra årgången - 26 Söndagen efter Trefaldighetssöndag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398
26 Söndagen efter Trefaldighetssöndag.
Matt. 13: 47—50.
Vår text för i dag återfinnes i det kap., där Herren Jesus,
mästaren med den lärda tungan, skildrar sitt nåderike på jorden
i sju särskilda liknelser. Oeh hans tal är på allvar riktat till våra
hjärtan till rannsakning och självprövning, huru vi stå i
förhållande till honom oeh hans rike, samt till väckelse över, hur
nödvändigt det är för oss att vara sanna medlemmar i hans rike.
När Jesus hade uttalat den första av sina sju liknelser, bådo
lärjungarna att få veta dess betydelse. Av hans svar se vi, att han
gärna och hjärtligt uppfyllde deras begäran. Enligt sitt löfte
(Luk. 11: 13) skall han ock nu giva oss sin helige Ande, som är
ordets förklarare, om vi med ett mot ordet lydigt sinne bedja
därom. — Ja, käre Herre Jesus, du vår Frälsare, som ropar till oss:
’ ’Den som har öron till att höra, han höre!’’ giv oss att både se
och höra dig, att vi må bliva och leva med dig i ditt rike nu och
evinnerligen!
’ ’Åter är himmelriket likt en not, som kastades i havet och
församlade fiskar av alla slag. Och när hon vart full, drogo de henne
upp på stranden och satte sig ned och samlade de goda i käril, men
de odugliga kastade de ut."
Åtskilliga av mina läsare hava både sett och varit med om att
"dra not" eller "nota", såsom det kallas på folkspråket. I veten
då, hur modfälld man blir, när man får draga det ena notvarpet efter
det andra utan att få någon duglig fisk, och hur glad man blir,
då noten är full av stor och god fisk. Det finnes både större och
mindre fisknotar. Den mindre noten brukar dragas upp i
båtarna ; men den stora s. k. landnoten drages upp på land. Då Jesus
talar om sitt rike, liknar han det vid en stor not. Hans not är sä
stor, att den omringar hela havet, hela världen, alla människor.
Jesus själv är både noten och den, som kastar ut den i havet.
Det är nämligen Jesus själv, som fångar oss oeh förer oss till sin
förening. Och detta utför han genom sanningens ord. Därför
kunna vi ock säga, att sanningens ord är noten. Vi få vara både
lyckliga fiskar, som blivit fångade av noten, och fiskare, som söka att
fånga andra. Så länge noten kastas i havet, få vi både vara
åt-njutare av dess lycka samt hjälpa till att draga noten. Men att
vid fisktidens slut skilja fisken åt, det skola änglarna göra. När
Petrus föll till Jesu knän oeh sade: "Gå ifrån mig, Herre; ty jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
