Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Froste - Augustinatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Augustinatten.
(^[örbi år dagen. Natten samkar
Från när och fjerr an ljusets hår.
I men8kans själ gå högre tankar,
Och jorden fridens prägel bär.
Fall andan, moln, som vägen skymmer
For strålen af en nattlig dag!
Se der! Haf tack! — Du fältet rymmer
Och röjer fastets rena drag.
Se månens skimmer uti natten,
En sommarnatt af blomdoft full!
Hvad sken utofver insjöns vatten,
En silfverduk med bräm af gull!—
Så skimren genom nattens slöja,
I alla himlens skära ljus!
Min själ vill med sin aning plöja
Ert strålhaf, fri från qvalm och grus.
Från qvalm och grus! — Ja, om hon vore
Från dem så fri, hon längtar sig,
Med höjda vingar gladt hon fore
I denna stund sin hemfärds stig.
Men hon är bunden, stoftomgjuten,
12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>