Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - —X— - Den vackraste klädningen. Skizz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon for tornrosor, och hennes land skiftade i
gult, rödt och hvitt — idel rosor.
Knappt hade hon också fått syn på sitt land,
förrän hon släppte systerns arm och sprang
dit
— Hvad de vuxit i natt, utropade hon; se,
kära Jeannette, hur de slagit uti Och så vackra
de äro, eller hur, Jeannette?
Den äldre system log, då hon betraktade
buskarne, som utan tecken till plan växte om
h varan dra, nästan i hvarandra.
— Ajo, svarade hon; men nog tycker jag,
att litet mera ordning . . .
— Ordning, utbrast Fredrique, ordning! Men
det är naturen, som fått ordna dem, och det
kan vara alldeles nog. Se bara på den här
röda törnrosen, som nästan omgifver den hvita
med sina grenar; är det icke vackert,
ordentligt vackert?
— Vackert . . . åjo; men ordentligt?
— Ja, du är alltid obeskedlig mot mina
blommor, Jeannette; och ändå har kusin
Reinhold sagt . . .
Fredrique teg och såg förlägen ut
— Nå, hvad har vår höglärde kusin sagt?
frågade Jeannette, litet förargligt.
— Att ... att de här båda buskarna sågo
alldeles ut som ett förlofvadt par, stammade
Fredrique.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>