Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapitel III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nu talade Vera oftare med sin man om det
som upprörde hennes innersta. Hon klagade ofta
över ångestanfall, som plötsligt kommo över
henne. Hon kände ångest för sin mans skull, för sig
själv, men mest för Det, som hon kände så
tydligt under sitt hjärta. Det beredde henne glädje
att i ensamhetens stillhet lyssna och förnimma
det för henne så kära nya livet, som sakta
klappade på. Men plötsligt stelnade hon till av
ångest... för en hastig vindstöt, för ett fågelskri
eller för en uppstigande tanke... Hon kände
ångest för den två månader långa natten, som
närmade sig, för kölden och för ensamheten.
William gick nu sällan ut på fångst. Nu ven
nordostvinden och kort vindstilla avlöstes hastigt
av långvarig storm. Och för resten ville han icke
lämna sin hustru ensam. Han reparerade det av
stormen skadade skjulet. Han gjorde ett tak,
under vilket man kunde förvara de stora
redskapen under vintern, och högg ved. Allt detta
gjorde han som en allvarlig, kärleksfull husfar. På
stranden stodo några rader tillslutna fat kabeljo,
vilka voro färdiga för avsändning. Fångsten hade
varit god. William var mycket belåten.
Innan skeppsfartens slut kom det länge
efterlängtade fartyget från faktoriet. Båda två
sprungo raskt ut vid sirenens skarpa tjut. En båt med
åtta åror rodde mot stranden.
Medan man lastade faten ombord och William
förde ett affärssamtal med köparen, stod Vera
och såg med längtansfulla blickar på
människorna, som gingo fram och tillbaka på däcket.
Därpå såg hon genom kikaren på
kommandobryggan. Där stod, helt likgiltig, en obekant man.
Främmande, men trevliga människor! Ack, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
