Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapitel IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Ja vill fara fön! säger han allvarligt och
går bort till fönstret.
Viktig och glad stiger William över tröskeln.
— Guds fred! Vackert väder i dag! Nå, min
pojke, hur är det med dig?
Han tar honom i sina armar och kastar
honom upp i luften.
— Du kommer att bli en riktig sjöbjörn! En
riktigt kraftig karl!
De sitta i lugn och dricka te, tala om
hushållet och underhålla sig ömt och glatt med den
lille. Genom det öppna fönstret kommer doften
av hav och lukten från den saltade kabeljon.
Floden brusar i entonig, mörk rytm. William
vänder sig mot sin hustru:
— I år blir fångsten inte så god. Mycket
sämre än i fjol. På banken här finns det bara
småkratt.
Vera hör tyst på och smeker den lille pojken,
som smyger sig intill hennes knän. Numera far
hon sällan med ut på fångst. Hennes man fiskar
nu med krok. Långreven kan han inte lägga ut
ensam.
— Om det blir god vind i morgon, far jag
längre bort. Gör i varje fall i ordning litet mera
mat åt mig.
Veras hjärta krymper ängsligt samman. Hon
måste försöka övertala honom att låta bli.
Hon säger försiktigt:
— Om det är ont om fisk här, så finns det
väl inte mera där. Det är nog likadant överallt.
Och efter en liten stund använder hon ännu ett
beprövat medel. Hon säger så där apropå:
— Ssjoma har klagat över huvudvärk i dag.
William ser hastigt upp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
