Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inkomsterna. År 1650 stod koppartillverkningen högst i flor; detta år
tillverkades icke mindre än il,067 ton koppar dels vid Falun, dels vid det
1642 anlagda Avesta kopparverk. Sammanlagd! beräknar man, att 500,000
ton koppar tillverkats nr den malm, som under seklernas lopp hämtats
ur Falu grufva.
De förr använda smältnings- och garningsprocesserna tillämpas ej
längre i Falun, utan har man på senare tider öfvergått lill klorerande
röstning och läkning af malmen samt kopparns utfällande såsom
cementkoppar på järnskrot. Öfvergången lill denna metod har förorsakats hl. a.
af möjligheten att på denna väg tillvarataga don guldhalt, som förefinnes
i malmen från vissa af grufvans rum. På grund af sjunkande kopparpris
samt andra orsaker raffinerar man i Falun icke längre cementkopparen
utan öfverför största delen till kopparvitriol, hvilken erhållit stor afsättning
i vinproducerande länder såsom skyddsmedel mot Phylloxera.
Vid det kopparverk, som bergslaget anlagt vid Falu grufva,
fram-ställes kopparvitriol lill en mängd af omkring i,0(10 ton årligen, vidare
90 kg. guld och 350 kg. silfver samt därtill jårnvitriol; rödfärg och
svafvel-syra, och visades prof af dessa a utställningen.
Bergslagets järnhandtering daterar sig frän år 1735, då Svartnäs
bruk anlades för att af malm från Vindtjärns grufvor framställa tackjärn
och smidesjärn. Anläggning af tlera andra bruk följde snart därefter, så
att bergslaget inom kort hed ref järntillverkning vid 19 olika bruk. Att
en järntillverkning delad på sa inånga bruk icke skulle ställa sig särdeles
ekonomisk, är tydligt, och beslöts därför att centralisera järntillverkningen
tiil Donmarfvet i St. Tuna socken, där år 1878 det nuvarande järnverket
pådrogs.
Domnarfvets järnverk har sedan efter hand utvecklats, så att där nu
finnas 5 masugnar, de mest produktionskraftiga i Norden, drifna dels
enbart med träkol, dels med blandning af träkol och koks. Den stora
drifningen underhjälpes genom användning af mycket varm hläster, alstrad
af Cowpers regenerativa varmapparater. Det erhållna tackjärnet förarbetas
i bessemer- och mart inverk. Bessemerverket består af två 1 (i-tons
kon-vertrar för sur bessemer (f. n. ej arbetande) och tre (i-tons konvertrar för
basisk thomasprocess. Thomasverket, det enda i Skandinavien, förarbetar
det i »koksmasugnarna» af Grängesbergsmalmer framställda fosforrika
tackjärnet till mjukt fosforrent stål. Detta basiska stal, som under processens
»barndomsår» vid Donmarfvet måhända nagon gång lämnade något öfver att
önska i afseende pä jämnhet, har nu genom noggrant, sakkunnigt arbete
utarbetats därhän, att det, att döma af för nagra år sedan utförda officiella
undersökningar, kan fullt jämnställas med mjuk produkt från andra
framställningsmetoder. Såsom särskilda fördelar med thomasmalerialet må nämnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
