- Project Runeberg -  Industri-, slöjd- och konstutställningen i Helsingborg 1903. Officiell berättelse /
199

(1904) [MARC] With: Carl Bendix
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

L y s ä m n e Lysttmnets pris i öre För 100
normalljus-timmar
Konsumtion Pris i öre
Stearin-ljus 100 pr kg. 0,92 kg. 92
Klek t risk-glödlampa 50 » kilowatt 0,3 kilowatt 15
» baglampa 50 > » 0,075 » 4
Sprit-glödlampa (Auer) 60 » liter 0,45 liter 27
* 60 » » 0,35 » 14
Stenkolsgns i Snitthrännare 16 » kbm. 1,000 » 16
» i Siemens-lampan 16 » » 370 » 5,9
» i Aner-lampan 16 » » 160 » 2,3
» i * 12 » » 160 » 1,9
Acetylengas 26 » » 50 » 4,3
Fotogenlampa med 14"’ br&nnare 21 » liter (astral) 0,47 » 10
» » » » Lnx-lampan 200 normal-ljns » 700 » 10 » » (rysk) 0,47 » 4,7 1 0,05

Luxlampan har därjämte fördelen att vara jämförelsevis hillig i
anskaffningskostnad. Den har därföre efter hand blifvit gatubelysningsmedlet
i flera mindre städer och municipalsamhällen, såsom Piteå, Haparanda,
Vimmerby, Bollnäs, Nässjö m. fl. Äfven vid järnvägsstationerna användes
Luxlampan med stor fördel — ensamt inom l:a distriktet af statens
järnvägar äro vid 14 stationer 123 lampor uppsatta, livilka fnnktionera mycket
väl — och vid mänga byggnadsföretag, såsom aktiebolaget Skånska
cement-gjnteriets m. fl., användes detta belysningssätt, likaså vid upplysning af
lastrum i fartyg vid lossning och lastning; och ägnar sig detta
belysningssätt särdeles väl härtill, då Luxlampan är transportabel som en vanlig
fotogenlampa. Största användning har dock Luxlampan erhållit i större
verkstads- och fabrikslokaler.

Slutligen tillhörde äfven stenkol och bränntorf denna grupp. Den
omfattning, livari upptagning af stenkol äger rum vid de största
stenkolsfälten i Skåne, framgår af tabellen å sid. 187 och visar, att under senaste 9
år i medeltal per år 200,000 ton stenkol (t ton = 12 hl.) blifvit uppfordrade
— vid pass 180,000 ton år 1895 men 240,000 1903; af detta bränsle
förbrukas visserligen största delen till bränning at eldfast gods, men en
betydande kvantitet åtgår till lokomotiveldning dels a enskilda, dels a
statens järnvägar. 1893 användes a de sistnämda endast 11,000 ton,
hvilket belopp 1899 steg till 45,000 och 1903 uppgick till 94,000 ton.
I medeltal för de 5 åren 1899—1903 uppgår konsumtionen a
statsbanorna till vid pass 00,000 ton skånska stenkol.

Af bränntorf fanns ett antal utställare, däraf ett par äfven lämnat
analys på den exponerade torfven.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:02:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/iskhbg/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free