Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samtidigt var degn eller klockare i stadens kyrka, ocli kunskapsmåttet,
som meddelades, var ringa: kristendomens hufvudstycken, läsning, skrifning
och de första grunderna i latin. Under konnng Fredrik II fick skolan
(genom Fnndatz af den 27 sept. I 573) anslag, som möjliggjorde hennes
utvidgning till treklassig länsskola med rektor och tvä lärare (kolleger).
Den organisation, som Helsingborgs latinskola härigenom lick, behöll hon i
hufvudsak ej blott under danska tiden utan länge efter det Skåne blifvit
svenskt. Lärjungarnes antal torde hafva under större delen af 1600-talet
varit omkring 60. Undervisningen, som meddelades, har en dansk
skildrare af den tidens skolväsen träffande nog sammanfattat i de tre orden:
»Latin, Kristendom, Prygl».
Latinskolan liksom staden led mycket af storhetstidens ständiga
fejder med Danmark. Ett af de många hus, som lades i aska af danskarne
1676, var äfven skolans. Kyrkans tiondelada, som därefter inreddes till
lärorum och bostadslägenheter för lärarne, förstördes 1710. Danskarne,
som då innehade staden, använde skolan till krutmagasin, och en bomb
från Stenbocks läger slog ned där och sprängde huset i luften.
På dessa »den stora ofredens» dagar följde både stadens och skolans
förnedringstid. Stadens folkmängd ökades på 70 ar (170S— 1778) med
blott 8 personer (Follin, Helsingborgs historia, s. 433). Lärarne fingo ej
ul sina löner från lill dem anslagna hemman och djäknarne ej de
djäknepenningar eller den spannmål, som skulle utgå från kringliggande socknars
klockarebol. Lärarne hade kostdagar i borgarnes hus och gingo vid
hög-lidsaflnarna omkring med lärjungarne, som utförde musik utanför
borgarnos dörrar och därvid hopsamlade slantar, som ofta under knot räcktes
dem och som efter fastställda beräkningsgrunder delades mellan lärare
och lärjungar. Det var vid denna tid till och med fråga om att upplösa
skolan.
1 öfver hundra är stod latinskolan, liksom samhället, stilla i sin
utveckling. Lärjunge-antalet snarare sjönk än steg — det varierade mellan
23 och 45 — och lärarepersonalen förblef lill antal och karaktär
oförändrad, rektor och två kolleger, som skötte livar sin klass. Genom 1807
ars skolordning lick Helsingborgs latinskola karaktären af lägre trivialskola
och skulle följaktligen ej längre ha lill uppgift att dimittera sina lärjungar
till universitetet utan blott att meddela dem, som ämnade ägna sig åt
näringarna, allmän medborgerlig bildning. Men att kunna dimittera sina
alumner lill akademien och det med så vackra testimonia som möjligt
förblef det oaktadt städse för rektorerna en hederssak, och det målet släppte
de aldrig ur sikle, trots allt som gjordes för alt hindra dess uppnående
och trots det all ingen tänkte på ersättning för det härigenom
mångdubblade arbetet. Alt skolan genom 1820 ars skolordning lick rang af lägre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
