Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Modernismen i Islam och dess korantolkning. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
logetiska tendens, råkar medtaga icke så få okritiska,
i historiskt avseende haltlösa moment. Då Ameer
Ali vill söka stödjepunkter för de strävanden, hans
skola företräder, i islams äldsta historia, konstruerar
han t. ex. fram ett liberalt vetenskapligt centrum i
Medina, där ᶜAli och Ibn ᶜAbbās, sedermera också
imamerna, skola ha omfattat och lärt en friare
åskådning, som motverkat den tilltagande bornertheten.
Hit skola också de från Byzans förjagade filosoferna
ha flyktat.ᶜ Denna ohistoriska konstruktion har väl
framkallats av den inom schiᶜitismen utbredda
uppfattning, som sätter ᶜAlī och imamerna i förbindelse
med den muᶜtazilitiska rörelsens begynnelse, ja prisar
ᶜAlī som dess grundläggare.ᶜ Den muhammedanska
modernismen i Indien betecknar sig med förkärlek
som en ny muᶜtazila. I dem ha detta islams
frisinnade partis strävanden vaknat till nytt liv; de
stå i kontinuitet med detsamma. Det ligger nu i
sakens natur, att de i denna gamla skolas system
inlägga åtskilligt av sin egen lära, varom Muᶜtazila själv
aldrig haft en aning. Dit hör den moderna idén
om den gudomliga lagstiftningens historiska evolution.
»Muᶜtazila bekänner, att det icke finnes någon evig
lag för mänskliga handlingar, att de gudomliga
förordningar, som reglera människans uppförande, äro
resultat av tillväxt och utveckling, att Gud ordnat
sina bud och förbud som en gradvis sig utvecklande
lag.» — »De omfatta evolutionsläran, i det de
fatta alla de lagar, som reglera människornas
förhållande till varandra, som resultat av en ständig
utvecklingsprocess. Evolutionsteorin har nu
visserligen aldrig ingått i muᶜtaziliternas idékrets.
Däremot ha de indiska reformatorerna infört den i sin
islamteori som den princip, som rättfärdigar lagarnas
anpassande efter olika tiders krav och avvisandet av
den oföränderliga kanoniska lagstiftningen, som, ehuru
den uppkommit i tiden, gör anspråk på evig giltighet.
Okritisk är också deras hållning gentemot hadīth,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
