Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I solnedgången - Lindblad om Geijers musik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1)2
KINDBLAD OM GEIJERS MUSIK
all hans öfriga verksamhet och gaf ej blott värma ät
lians tanke och rätthet åt hans känsla, men gjorde äfven
att dessa både faktorer ständigt arbetade tillsammans...
üeijer var snille — ett ibland de få — äfven i
musik; och om han ej kände alla konstens medel och
grepp, hvarmed de yttre sinnena fångas, så hade dock
naturen begåfvat honom med den mycket större och
ädlare förmågan att på ett ädelt sätt röra och
träffa det ädlaste och bästa... Väl var han
således musikus, mer genom instinkt och natur, än
genom studier och routine; men han hyste dock en
till vördnad gränsande beundran för artistisk fulländning
äfven i formen... Hans dilettantism var den
älskvärdaste, den anspråkslösaste. Någon mindre ömtålig
för rättelse i hvad som rörde det formella kan man ej
tänka sig; och om bildning i ett ämne betingas äfven
genom förmågan att inse hvad i denna bildning fattas,
så egde Geijer både saken och betingelsen; ty äfven
i musik anade han beständigt något ’bakom bergen’,
som han ofta brukade uttrycka sig.» Efter att hafva
berört den kärleksfulla pietet som Geijer ägnade de
bortgångna, store mästarne Haydn, Mozart och
Beethoven — tillägger Lindblad att denna pietet dock
hvarken var inskränkt eller fördomsfull — ty han var i
hög grad »tillgänglig för allt nytt, stort eller litet;
obevekligt vrång* endast mot det t i
Il-gjord t konstlade, det pretentiöst
misslyckade, för hvars igenkännande han hade ett särdeles
finkänsligt och retligt sinne . . .»
Hur tydligt förnimmer man ej i allt detta återklangen
af många, långa, djupt förtroliga samtal — och hur väl
förstår man ej hvad just en sådan vän som Lindblad
* Kurs. af mig. A. Ii. G,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
