Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I solnedgången - Rahel och Jean Paul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
RA HEL OCH JEAN PALT.
»Caraclère.
Drömmande — med en djup fond af mélancholie. Ofta
glad till ytterlighet, men lika lätt sorgsen till ytterlighet. Har
behof att för sig själf alltid i tysthet ega något 1 j u f t =
bittert att drömma om, grubbla öfver och begråta. Stolt
— bryr sig af ett slags tröghet ej om att söka behaga andra
än de som behaga henne. Vill jämnt känna sig älskad —
känna varmt kring sitt hjärta — och blir därför
stel och tvungen och gränslöst olycklig tillsammans med dem
hvilka hon af instinct känner icke förstå eller öfverse med
henne. Fryser till och lägger isskorpa öfver sitt hjärta vid
minsta kalla fläkt men tinar genast upp vid minsta solstråle.
Älskar gränslöst allt ädelt, stort, upphöjdt och skönt.
Vill så gärna göra det rätta — men alltför lätt hänförd
från sina goda föresatser.»
Hur väl förstår man ej att denna unga flickas
favoritförfattare — just vid denna ålder — måste vara
Jean Paul! — Hon erkänner, ehuru med »gruflig blygsel»,
att hon ej kan annat än föredraga honom framför
Goethe. — »Goethe är så stor och herrlig men Jean
Paul - Jean Paul — se det är mitt innersta hjärta
och alla mina drömmar...» Kanske har det ett visst
intresse att veta att äfven R a h e 1 — den här i Sverige
först helt nyligen uppdagade Rahel — för henne redan
tidigt var en förtrogen vän. »Ein Buch für ihre
Freunde» delade med Jean Pauls skrifter äran att
göra henne sällskap på ensliga skogsvandringar eller
under bland blommorna i trädgården fördrömda timmar,
och hade så helt införlifvats med hennes inre värld
att Rahels ord ännu i senare år ofta omedvetet blefvo
uttryck för hennes egna tankar, liksom hennes
dagboksanteckningar äro fulla af citat ur Rahels bref. För att
fritaga henne för hvarje misstanke för litterärt pedanteri
torde det kanske vara skäl att nämna att hon samtidigt,
»uppkrupen i ett soffhörn», en hel eftermiddag med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
